Standardvillkor för allmänna understöd

1.1. Standardvillkorens namn

Standardvillkor för Museiverkets allmänna understöd

1.2. Villkorens giltighetstid

I kraft från 10.10.2023.

1.3. Standardvillkorens tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser

Dessa standardvillkor gäller allmänna understöd som beviljats av Museiverket.

På besluten tillämpas lagen (282/2004) och förordningen (407/2004) om Museiverket, statsunderstödslagen (688/2001) samt de allmänna bestämmelserna som förpliktar alla statliga myndigheter, särskilt förvaltningslagen (434/2003).

Om statsunderstödsbeslutet och dess bilagor står i strid med varandra, ska de tolkas i följande ordning: 1) Statsunderstödsbeslutet och dess specificerade särskilda villkor, 2) De allmänna villkoren som utgör en bilaga till statsunderstödsbeslutet (standardvillkoren), 3) Ansökan om statsunderstöd och dess bilagor.

1.4. Iakttagande av villkor och begränsningar

En statsunderstödstagare ska i den verksamhet som understödet beviljas för iaktta villkoren och begränsningarna i statsunderstödsbeslutet, statsunderstödslagen och även annan gällande lagstiftning i Finland.

Eventuella undantag från, tillägg till och kompletteringar av standardvillkoren i enskilda ansökningar fastställs under punkten Ansökningsspecifika undantag från standardvillkoren i utlysningen av understödet.

1.5. Statsunderstödsbeslutets och understödsuppgifternas offentlighet

Enligt offentlighetsprincipen i 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag. Ansökningar om statsunderstöd som lämnats till Museiverket är offentliga myndighetshandlingar, om vilka alla enligt lag har rätt att få information.

En handling som lämnats in till Museiverket blir offentlig när Museiverket fått den. Uppgifterna i ett beslut om statsunderstöd är offentliga, såvida de inte omfattar uppgifter som är sekretessbelagda enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller någon annan lag. Om de allmänna grunderna för handlingarnas sekretess föreskrivs i 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Enligt 32 b § i statsunderstödslagen ska varje sådan statsbidragsmyndighet och varje sådan annan aktör som med stöd av lag beviljar statsunderstöd lagra minimiinformationen om statsunderstödsverksamheten i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten. Statskontoret publicerar enligt 32.1 d § i statsunderstödslagen offentliga uppgifter om statsunderstöd i tjänsten för publicering och användning av uppgifter om statsunderstöd (Granskaunderstod.fi). Om informationen som ska publiceras föreskrivs i statsunderstödslagen och stadsrådets förordning (1394/2022).

1.6. Utbetalning av statsunderstöd

Statsunderstödet betalas till statsunderstödstagaren i enlighet med tidsplanen för utbetalning enligt statsunderstödsbeslutet. Enligt 12.4 § i statsunderstödslagen ska statsunderstödstagaren lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.

1.7. Villkor för upphandlingsförfarandet

Skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen i upphandlingar

En statsunderstödstagare som inte är statens eller kommunens myndighet eller en församling är en upphandlande enhet enligt lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, upphandlingslagen) och skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar i enlighet med upphandlingslagen, om understödstagaren uppfyller kännetecknen för ett offentligrättsligt organ i enlighet med upphandlingslagen eller får till en viss upphandling ett understöd som täcker över 50 procent av upphandlingens värde.

Om statsunderstödstagaren är en upphandlande enhet ska den iaktta upphandlingslagen i upphandlingar som görs med statsunderstöd. Statsunderstödstagaren ska utreda och i sin verksamhet beakta sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagen vid upphandlingar.

Statsunderstödstagaren ansvarar för korrekt tillämpning av upphandlingslagstiftningen. Om en upphandling har gjorts i strid med upphandlingslagstiftningen är upphandlingskostnaden inte en godtagbar kostnad. Statsunderstödstagaren ska vid behov bevisa konkurrensutsättningen i samband med utredningen om understödets användning eller genom att redogöra för grunderna för direktupphandling. Upphandlingsdokumenten ska förvaras noggrant i anslutning till förvaltnings- och bokföringsmaterialet och på begäran lämnas till statsbidragsmyndigheten.

Utöver att statsbidragsmyndigheten har i statsunderstödsbeslutet godkänt en viss upphandling i samband med verksamhetsplanen och budgeten, ska man i den ifrågavarande upphandlingen följa upphandlingsförfarandena i enlighet med dessa standardvillkor.

Små upphandlingar

Små upphandlingar är upphandlingar vars värde understiger nationella tröskelvärden enligt upphandlingslagen och på vilka man därför inte tillämpar upphandlingslagen. Statsunderstödstagaren ska genomföra små upphandlingar på det totalekonomiskt mest fördelaktiga sättet och genom att begära anbud av minst två leverantörer. Villkoret gäller upphandlingar, vars värde är 20 000 euro + moms eller mer. Om en upphandling genomförs i separata delar vid samma tidpunkt ska det uppskattade värdet av samtliga delar beaktas vid beräkning av upphandlingens sammanlagda värde. Om man ändå är tvungen att göra en liten upphandling utan att jämföra anbud, till exempel på grund av upphandlingens karaktär, ska statsunderstödstagaren motivera varför detta avvikande förfarande används.

Om en upphandling har gjorts i strid med dessa villkor för små upphandlingar är upphandlingskostnaden inte en godtagbar kostnad. Statsunderstödstagaren ska vid behov påvisa vilket förfarande som använts vid små upphandlingar. Upphandlingsdokumenten ska förvaras noggrant i anslutning till förvaltnings- och bokföringsmaterialet och på begäran lämnas till statsbidragsmyndigheten.

Beaktande av sanktioner i alla upphandlingar

Understödstagaren ska säkerställa att understöd som Museiverket har beviljat inte används till att göra anskaffningar från aktörer som anges i FN:s säkerhetsråds konsoliderade sanktionsförteckning eller i EU:s sanktionsförordningar (sådana de lyder efter de senaste ändringarna). EU:s förordningar är till alla delar förpliktande och direkt tillämplig rätt i alla EU:s medlemsstater utan separata beslut. De beslut som Europeiska unionens råd har fattat om sanktioner är dessutom bindande för de upphandlande enheter som avses i upphandlingslagen och direkt tillämpliga. Varje understödstagare ansvarar i sina egna upphandlingar för att utreda vilka konsekvenser EU:s sanktioner har för upphandlingen. Vid bedömningen av sanktionernas konsekvenser måste vid behov företags ägarförhållanden och bestämmande inflytande i företag fastställas.

Understödstagaren ska dessutom säkerställa att understöd som Museiverket har beviljat inte används till att direkt eller indirekt stödja personer eller sammanslutningar som anges i FN:s säkerhetsråds konsoliderade sanktionsförteckning eller i EU:s sanktionsförordningar (sådana de lyder efter de senaste ändringarna). I EU:s förordning om personliga sanktionerna (EU:s förordning 269/2014) finns det en förteckning med personer och juridiska personer, sammanslutningar och organen vars medel har frysts. På grund av förordningen är det förbjuden att tillgängliggöra medel eller ekonomiska resurser för personer som är under ovannämnda sanktioner. Enligt förordningen ska man inte direkt eller indirekt överlåta medel av någon sort (dvs. vilken som helst fast eller lös, materiell eller immateriell egendom som har ekonomiskt värde) till de aktörer som finns med på sanktionsförordnings lista.

Understödstagaren har en skyldighet att bekanta sig med ovannämnda besluten och annat eventuellt officiellt material gällande sanktioner och se till att de immateriella eller materiella varor som uppnås eller produceras med hjälpen av stöden inte direkt eller indirekt hamnar hos de aktörer som nämns i ovanstående material. Understödstagaren ska omedelbart underrätta Museiverket, om understödsmedel har använts i strid med sanktionerna.

1.8. Övriga allmänna villkor

Statsunderstödstagarens styrelse ska se till att god förvaltningssed följs i organisationen och att man har en tillräcklig riskhantering och intern kontroll.

Jämställdhet och likabehandling

Understödstagaren ska främja operativ jämställdhet och likabehandling och iaktta de arbetsgivarskyldigheter som föreskrivs i jämställdhetslagen (lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986) och i diskrimineringslagen (1325/2014).

Upphovsrätt och andra immateriella rättigheter

Statsunderstödstagaren ska se till att den enligt lag eller med stöd av ett separat avtal äger upphovsrätten och andra immateriella rättigheter till de resultat som åstadkommits i verksamheten eller projektet och att man i utarbetandet av resultat inte gör intrång i tredje parters upphovsrätt eller andra immateriella rättigheter.

Tillgänglighet

Statsunderstödstagaren ska utreda och i sin verksamhet beakta sin eventuella skyldighet att iaktta lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019, lagen om digitala tjänster). Lagen om digitala tjänster tillämpas på digitala tjänster som tillhandahålls av ett företag, en stiftelse, en förening eller något annat samfund, då en myndighet enligt denna lag deltar i finansieringen av utvecklingen eller användningen av tjänsterna med minst ett belopp som täcker hälften av kostnaderna för utvecklingen eller de årliga underhållskostnaderna.

2.1. Skyldighet att ordna uppföljning av användningen av statsunderstöd

Understödstagaren ska se till att statsunderstödsbeslutet jämte bilagor lämnas till sammanslutningens revisionsbyrå och/eller revisor. Understödstagaren ska ordna bokföringen på det sätt som föreskrivs i bokföringslagen (1336/1997) och i bokföringsförordningen (1339/1997) så att användningen av understödet kan tillförlitligt följas i bokföringen.

Understödstagaren ska ordna revision eller verksamhetsgranskning, om så föreskrivs i revisionslagen (1141/2015) eller någon annan lag.

Om ett allmänt understöd beviljats för en del av verksamheten ska de faktiska intäkterna från och kostnaderna för verksamheten följas på ett eget kostnadsställe i bokföringen.

Kvitton och andra verifikat för projektet ska inte bifogas utredningen utan de ska förvaras enligt god bokföringssed hos bidragstagaren i tio år. Museiverket gör inspektioner och begär vid behov kvitton.

I specifikationen för kostnader bör det framgå vad man anskaffat och hur anskaffningarna anknyter till projektet. Vid lönerna bör det framgå hur mycket arbetstid använts, vilka personers arbetsinsats det är frågan om, deras roll i verksamheten samt hur mycket lön har betalats för arbetet.

Vid varje anskaffning bör det framgå både det momsfria och momsbelagda priset.

Uppföljning av arbetstiden

Understödstagaren ska sörja för adekvat arbetstidsredovisning (inkl. deltidsanställda), om detta är nödvändigt för att tillförlitligt verifiera de lönekostnader som allokeras till den verksamhet för vilken understödet har beviljats. Arbetstidsredovisning ska ordnas till exempel när en anställd arbetar inom den verksamhet som finansieras med det allmänna understödet och därutöver vid något annat understödsobjekt eller någon annan verksamhet, för vilken det allmänna understödet inte kan användas.

2.2. Användning av statsunderstöd för godtagbart ändamål

Statsunderstödets användningsändamål specificeras i statsunderstödsbeslutet. Enligt 13.1 § i statsunderstödslagen får statsunderstöd användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.

Inriktat allmänt understöd får inte användas för en sådan del av statsunderstödstagarens verksamhet för vilken understödet inte har beviljats.

2.3. Villkor för vidareförmedling av statsunderstöd

Statsunderstödet får inte användas för andra ändamål än för finansiering av understödstagarens verksamhet eller projekt, förutom om detta nämnts i beslutet. I detta fall ska statsunderstödstagaren teckna ett avtal med den som genomför projektet om användningen av statsunderstödet, övervakningen av användningen och villkoren för dessa.

Skyldighet att ingå avtal

Om det i statsunderstödsbeslutet specificeras att statsunderstödet har beviljats för att även användas för att understöda en verksamhet som genomförs av någon annan än understödstagaren ska statsunderstödstagaren ingå ett avtal om statsunderstödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som genomför verksamheten eller projektet (överföringsmottagare).

På begäran ska avtalet mellan statsunderstödstagaren och överföringsmottagaren företes för statsbidragsmyndigheten för kännedom. Statsunderstödstagaren ansvarar för korrekt användning av statsunderstödet även för den del av understödet som vidareförmedlats till någon annan parts verksamhet.

Innehållet i avtalet om vidareförmedling av statsunderstöd

Statsunderstödstagaren ska i avtalet om vidareförmedling av understöd säkerställa att överföringsmottagaren är medveten om de vidareförmedlade medlens karaktär som statsunderstöd och att överföringsmottagaren iakttar de villkor och begränsningar i statsunderstödsbeslutet som gäller statsunderstödstagaren samt redovisar användningen av understödet till statsunderstödstagaren. I avtalet ska det säkerställas att statsunderstödstagaren har möjlighet att på ett adekvat sätt övervaka hur överföringsmottagaren använder understödet. I avtalet ska det säkerställas att statsbidragsmyndigheten vid behov kan utföra nödvändiga granskningar av överföringsmottagarens ekonomi och verksamhet i enlighet med 16.1 § i statsunderstödslagen. Minimikraven för avtalet framgår av avtalsmallen som undervisnings- och kulturministeriet utarbetat.

2.4. Begräsningar i användningstiden för statsunderstöd

Statsunderstödet får endast användas under den användningstid som anges i understödsbeslutet. Intäkter och kostnader som stämmer överens med understödets användningsändamål ska ha realiserats under användningstiden och bokförts till användningstiden.

2.5. Begränsningar och skyldigheter för användningen av egendom som skaffats med statsunderstöd

Om understödet används för inköp av lösa anläggningstillgångar och anskaffningsutgifterna tas upp i balansräkningen kan dock anskaffningsutgifterna i sin helhet beaktas som godtagbara kostnader under anskaffningsåret.

13.3 § i statsunderstödslagen föreskriver att om statsunderstödet har beviljats för anskaffning eller grundlig förbättring av egendom som används för ett visst ändamål som bestäms i statsunderstödsbeslutet, får denna egendom inte på ett bestående sätt användas för något annat ändamål än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet, och ägande- eller besittningsrätten till egendomen får inte överlåtas till någon annan under den i statsunderstödsbeslutet angivna användningstiden för den egendom som är föremål för statsunderstödet. Statsunderstödstagaren ska teckna en tillräcklig försäkring för egendom som skaffats med statsunderstöd.

2.6. Ändring av särskilda villkor som nämns i statsunderstödsbeslutet

Museiverket kan på ansökan av statsunderstödstagaren ändra understödets användningsändamål och -tid samt dess villkor, om detta är motiverat.

Om understödet av grundad anledning inte kan användas inom den användningstid som fastställts för understödet eller för det användningsändamål som det beviljats för ska understödstagaren begära tillstånd av Museiverket för ändring av användningstiden eller användningsändamålet. Detta görs i e-tjänsten. Ändringsansökan ska göras innan rätten att använda understödet upphör.

3.1. Godtagbara kostnader

Som godtagbara kostnader anses sådana kostnader som är nödvändiga med tanke på den verksamhet som stöds och till beloppet är skäliga. De godtagbara kostnaderna ska vara direkta utgifter som verifieras i bokföringen, såsom anskaffningar eller lönekostnader.

Som godtagbara kostnader för varje år beaktas de kostnader som enligt bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) samt enligt god bokföringssed ska antecknas som kostnader i bokslutet för den aktuella räkenskapsperioden. Om understödet används för inköp av lösa anläggningstillgångar och anskaffningsutgifterna tas upp i balansräkningen kan dock anskaffningsutgifterna i sin helhet beaktas som godtagbara kostnader under anskaffningsåret.

Utgifter som uppkommit innan ansökningstiden gått ut ses inte som godtagbara utgifter.

Stödberättigande för löner och arvoden

Löner och arvoden som betalats ut som penninglön eller naturaförmåner godkänns som rimliga kostnader av Museiverket. Verksamhetslöner som betalas med understöd ska vara föremål för arbetstidsuppföljning. Understödstagaren ska säkerställa att de löner som tas upp i bokföringen grundar sig på faktiska, uppkomna kostnader. Kalkylmässiga kostnader, t.ex. talko- eller frivilligarbete, godkänns inte. Allokeringen ska också grunda sig på den använda arbetstiden och understödstagaren ska vid behov kunna visa principerna för allokering av lön för verket. Det är inte möjligt att använda arbetskraft som anställts med lönesubvention eller annat sysselsättningsstöd för arbeten som utförs inom ramen för projektet.

Stödberättigande för resekostnader

Som rimliga resekostnader godkänns faktiska kostnader enligt statens resereglemente, om de inkluderats i understödsansökan och inte uteslutits i beslutet. En resa som täcks med understöd ska göras under så kort tid och med så få kostnader som möjligt. På samma gång ska uppmärksamhet riktas mot att resan görs och uppgifter utförs på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Grunder för valet av resesätt ska på begäran läggas fram. Samma grunder gäller också för avlönade personer och personer som utför förtroendeuppdrag.

Stödberättigande för anskaffningsutgifter

Om en upphandling eller en liten upphandling har gjorts i strid med punkten Villkor för upphandlingsförfarande i dessa standardvillkor är anskaffningsutgiften inte en godtagbar kostnad.

Stödberättigande för mervärdesskatt

Mervärdesskatt godkänns som en kostnad som kan täckas med understöd enbart om understödstagaren är den slutliga betalaren av skatten. Med andra ord, om understödstagaren i sin beskattning drar av den mervärdesskatt som mottagaren betalat, godkänns nettokostnaden, det vill säga den kostnad som faktiskt betalats, för understödsobjektet.

Se även eventuella tillägg under punkten Ansökningsspecifika undantag från standardvillkoren i utlysningen av understödet.

3.2. Icke godtagbara kostnader

Statsunderstödet får inte användas för utgifter utan vederlag, såsom stipendier, donationer, priser eller andra motsvarande betalningar. Kostnaderna för penninggåvor eller presentkort med monetärt värde är inte godtagbara.

Statsunderstöd får inte användas för dröjsmåls- och räntekostnader, serviceavgifter för kontotransaktioner, valutaväxlingspåslag, kursförluster eller andra finansiella kostnader.

Statsunderstöd får inte användas för böter, felparkeringsavgifter, ordningsavgifter eller andra lagstadgade ekonomiska påföljder eller rättegångskostnader. Statsunderstöd får inte användas för representationskostnader.

Godtagbara kostnader är inte heller följande:

  • avskrivningar
  • kostnader för kapitalanskaffning
  • kostnader för affärs- och placeringsverksamhet
  • avsättningar
  • kalkylmässiga poster som inte grundar sig på redan realiserade kostnader
  • amorteringar
  • låneräntor
  • avgifter för icke-lagstadgade tilläggspensioner
  • avgångsvederlag eller löneutgifter som utan arbetsplikt betalas för uppsägningstiden
  • resultatbonusar
  • återbetalning av understöd, återkravsfordringar eller kreditförlust för understöd som fördelats vidare.

Om understödstagaren är verksam i lokaler som den själv eller dess parallellorganisation äger, godkänns som lokalkostnader endast det skötselvederlag som betalas för lokalen samt drifts- och underhållskostnader, om de inte redan ingår i nämnda skötselvederlag. Kostnader för reparations- och finansieringsvederlag kan inte täckas med det allmänna understödet.

Se även eventuella tillägg under punkten Ansökningsspecifika undantag från standardvillkoren i utlysningen av understödet.

3.3. Villkor för inkomster från verksamhet

Samfundets verksamhet kan inte basera sig på ekonomiskt vinstintresse.

Med understödet kan inga sådana kostnader som understödstagaren fakturerar av någon annan part täckas. Som kostnad godtas med andra ord den faktiska andel som understödstagaren betalar. I fråga om andrahandsuthyrning av lokaler som finansieras med allmänt understöd för allmännyttig verksamhet, beaktas dock endast underskottet. Om en lokal som finansieras med allmänt understöd hyrs ut i andra hand och underhyresgästen bedriver affärsverksamhet i lokalen, får man dock inte ens täcka underskottet för andrahandsuthyrningen med det allmänna understödet.

3.4. Villkor för statsunderstödd verksamhet eller finansiering av projekt

I utlysningen av understödet och understödsbeslutet definieras en hur stor andel av verksamhetens godtagbara sammanlagda kostnader som får täckas med understödet.

Om verksamheten utöver det allmänna understödet också får annat offentligt allmänt understöd, får dessa inte sammanlagt överskrida det belopp som angetts som godtagbara kostnader. Med allmänt understöd får man inte heller täcka sådana kostnader för vilka understödstagaren fått privat eller offentligt understöd som riktas till specifika samt funktionellt och tidsmässigt begränsade kostnader. Ett underskott för en specifik funktion anses dock vara en godtagbar kostnad.

Utfallet för inkomsterna och utgifterna i verksamheten som understöds ska kontrolleras på ett separat kostnadsställe i bokföringen eller med ett motsvarande separat kontrollobjekt (”kostnadsställe”).

3.5. Villkor för resurser som erhållits utan betalning

Talkoarbete eller andra resurser som fåtts utan kostnad kan inte utgöra en del av projektets ekonomi.

3.6. Villkor för statsunderstödsmottagarens ekonomiska situation

Understöd beviljas inte om en nyckelperson i samfundets verksamhet har tidigare gjort sig skyldig till brott vid ansökan om understöd eller om denna person är belagd med näringsförbud.

Understöd beviljas inte om understödstagaren har blivit föremål för utsökningsåtgärder, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande. Understödstagaren får inte ha väsentligt försummat skatter eller socialskyddsavgifter och en nyckelperson i verksamheten får inte tidigare ha gjort sig skyldig till brott vid ansökan om understöd eller ha belagts med näringsförbud. I dessa situationer kan Museiverket baserat på prövning även återkräva understöd som redan har utbetalats.

Om det har skett betydande förändringar i understödstagarens ekonomiska situation i slutet av användningstiden för understödet som mottagits (t.ex. inkomst eller annat understöd som erhållits i slutet av året) ska understödstagaren rapportera detta till Museiverket.

4.1. Statunderstödsmottagarens informations- och anmälningsskyldighet

Enligt 14.1 § i statsunderstödslagen ska statsunderstödstagaren lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för övervakningen av att villkoren i statsunderstödsbeslutet iakttas. Enligt 14.2 § i statsunderstödslagen ska statsunderstödstagaren utan dröjsmål underrätta statsbidragsmyndigheten om en ändring som påverkar uppnåendet av ändamålet med statsunderstödet eller om någon annan ändring som inverkar på användningen av statsunderstödet.

Statsunderstödstagaren ska hålla uppgifterna om sina ansvarspersoner uppdaterade.

4.2. Skyldighet att återbetala statsunderstöd

Enligt statsunderstödslagen ska understödstagaren utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund, även i det fall att understödet inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Om understödet eller en del av det inte använts och Museiverket inte beviljat förlängd tid till användningen av understödet, måste den återstående delen av understödsbeloppet returneras. Understödet kan returneras omedelbart, dock senast i samband med redogörelsen.

Om understödet inte återbetalas frivilligt, kan det återkrävas. Om återbetalning av statsunderstöd föreskrivs i 20 § i statsunderstödslagen. Om den del som inte använts understiger 100 euro, behöver den inte returneras.

Understödet återbetalas på Museiverkets konto: IBAN: FI96 8129 9710 0116 51 BIC: DABAFIHH. Understödsbeslutets diarienummer ska nämnas i samband med returneringen.

4.3. Skyldigheten att utreda användningen av statsunderstöd

En understödstagare ska utarbeta en redogörelse över användningen av statsunderstöd som beviljats av Museiverket och lämna in den till Museiverket före det datum som nämns i understödsbeslutet. Utredningen om understödets användning görs i e-tjänsten.

I utredningen ska ingå både ekonomisk rapportering och en verbal redogörelse för hur verksamheten har genomförts och dess resultat. Av understödstagaren förutsätts en ekonomisk redovisning enligt kostnadsställe, om understödet är ett allmänt understöd för en del av verksamheten. Av kostnaderna för verksamheten godkänns för att täckas med understödet det belopp som anges i understödsbeslutet.

I utredningen ska skedena av den understödda verksamheten kort beskrivas. Därutöver ska man i utredningen berätta om resultat som åstadkommits med bidraget samt bedöma huruvida dessa motsvarar de mål som uppgavs i ansökan.

Till utredningen om understödets användning ska bifogas följande:

  • Verksamhetsberättelse eller annan motsvarande utredning om verksamheten.
  • Kontospecifik lång resultaträkning och bokslut med underskrifter.
  • En rapport om kostnadsstället som redovisar faktiska inkomster och utgifter i verksamheten som understöds, om understödet är ett inriktat allmänt understöd.
  • Specifikation till balansräkningen.
  • Undertecknad revisionsberättelse (och/eller verksamhetsgranskningsberättelse) och revisorns (och/eller verksamhetsgranskarens) promemorior.

I utredningen ska man rapportera hur villkoren som satts på användningen av bidraget har uppfyllts, om bidragsbeslutet innehåller sådana. Om verksamheten har varit mera omfattande än den verksamhet för vilken statsbidrag har beviljats ska man i utredningen tydligt specificera den verksamhet till vilken statsbidraget i fråga har använts.

4.4. Utvärdering av statsunderstödd verksamhets eller statsunderstött projekts effekter

Statsunderstödstagaren ska vid behov medverka till att producera och lämna in information om statsunderstödets verkningar på ett sätt som avtalas separat med Museiverket.

4.5. Användning av resultaten

Resultat som produceras med Museiverkets understöd ska vara offentliga.

4.6. Andra villkor för understödsmottagarens särskilda skyldigheter

Vid tillställningar och evenemang som genomförs med understödet, på bidragsmottagarens webbplats och i dess publikationer samt i andra kommunikation ska det anges att projektet har fått understöd från Museiverket.

5.1. Uppföljnings- och övervakningspraxis

Museiverket övervakar statsunderstödet på behörigt sätt och tillräckligt genom att inhämta uppgifter om användning och uppföljning av statsunderstödet samt andra uppgifter liksom genom att vid behov utföra granskningar.

En statsunderstödstagare ska ge statsunderstödsmyndigheterna riktiga och tillräckliga uppgifter för övervakningen av villkoren för beslutet om statsunderstöd. En understödstagare ska vid behov ge Museiverket alla konto- och uppföljningsuppgifter, handlingar, upptagningar och allt annat material som behövs för att övervaka användningen av understödet, och även i övrigt bistå vid granskningar. Vid behov ska Museiverkets företrädare beredas möjlighet att granska understödstagarens medelsanvändning och verksamhet för att utreda hur statsunderstödet använts och hur de fastställda villkoren uppfyllts.

5.2. Granskningsrätt

Museiverket har enligt 16 § i statsunderstödslagen rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten hos den instans som genomför verksamheten eller projektet enligt statsunderstödsbeslutet.

Om statsunderstödet har beviljats på det sätt som föreskrivs i 7 § 3 mom. i statsunderstödslagen för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov utföra nödvändiga granskningar av ekonomin och verksamheten hos den som genomför verksamheten enligt statsunderstödsbeslutet.

Museiverket kan genom ett beslut bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor enligt vad som avses i revisionslagen (1141/2015). En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor.

5.3. Statsunderstödsmottagarens skyldighet att bistå i granskningen

Enligt 17 § i statsunderstödslagen ska statsunderstödstagaren utan ersättning ge den tjänsteman som utför granskningen och en utomstående revisor alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen.

5.4. Avbrott i utbetalning av statsunderstöd

Museiverket kan enligt 19 § i statsunderstödslagen besluta att utbetalningen av statsunderstöd avbryts, om

  • det finns grundad anledning att misstänka att statsunderstödstagaren inte förfar på det sätt som avses i statsunderstödslagen,
  • de grunder på vilka statsunderstödet har beviljats har förändrats väsentligt, eller
  • avbrytande förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

5.5. Beslut om återkrav av statsunderstöd och räntor

Den statliga stödmyndighetens skyldighet att återkräva

Museiverket ska enligt 21 § i statsunderstödslagen genom ett beslut bestämma att statsunderstöd ska återkrävas, om statsunderstödstagaren:

  • underlåtit att återbetala ett statsunderstöd eller en del av det,
  • använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för,
  • lämnat Museiverket felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på erhållandet av statsunderstödet, dess belopp eller villkor, eller hemlighållit en sådan omständighet, eller
  • i övrigt på ett med 1–3 punkten jämförbart sätt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av statsunderstöd eller villkoren i statsunderstödsbeslutet.

Diskretionär återbetalning

Museiverket kan enligt 22 § i statsunderstödslagen genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det ska återkrävas, om

  • statsunderstödstagaren har förfarit i strid med 12 § 4 mom. eller 13 eller 14 § i statsunderstödslagen,
  • statsunderstödstagaren har vägrat att ge material enligt 17 § 1 mom. i statsunderstödslagen eller att bistå vid granskningen på det sätt som avses i nämnda moment,
  • statsunderstödstagaren har upphört med den verksamhet som varit föremål för statsunderstödet eller inskränkt den väsentligt eller överlåtit den till någon annan,
  • statsunderstödstagaren i strid med 13 § i statsunderstödslagen till någon annan har överlåtit ägande- eller besittningsrätten till egendom som förvärvats med statsunderstödet,
  • statsunderstödstagaren i strid med 13 § i statsunderstödslagen på ett bestående sätt har ändrat ändamålet med egendom som varit föremål för statsunderstödet,
  • statsunderstödstagaren har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), om inte något annat följer av ändamålet med statsunderstödet, eller
  • statsunderstödstagaren i praktiken förfar på ett sätt som kan jämföras med de omständigheter som föreskrivs ovan under punkterna 1–6 genom att ge en omständighet som ansluter sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av statsunderstödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte.

Räntor

På det belopp som återbetalas eller återkrävs ska statsunderstödstagaren betala ränta från och med den dag då statsunderstödet betalades ut. Beloppet på räntan är den ränta som anges enligt räntelagen (633/1982) plus tre procentenheter.

Museiverket beräknar räntans belopp när återbetalningen har gjorts och skickar en separat faktura avseende räntan till understödstagaren. Ränta beräknas från den dag då understödet betalades till understödstagarens konto till den dag då den del av understödet som ska återbetalas eller återkrävas har betalats till Museiverkets konto.

Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som angetts av Museiverket, ska understödstagaren betala en årlig dröjsmålsränta på beloppet till Museiverket. Den bestäms enligt 4 § 1 mom. i räntelagen.

Museiverket kan besluta att en del av det belopp som skall återbetalas eller återkrävas och av räntan eller dröjsmålsräntan på det inte skall drivas in, om återbetalning eller återkrav till fullt belopp vore oskäligt med hänsyn till statsunderstödstagarens ekonomiska ställning och omständigheter eller med hänsyn till deras förändring (statsunderstödslag 26.1 §).

Av särskilt vägande skäl kan Museiverket besluta att ett belopp som skall återbetalas eller återkrävas eller räntan eller dröjsmålsräntan på dem inte skall indrivas till någon del (statsunderstödslag 26.2 §).

Enligt 30 § i statsunderstödslagen kan det belopp som ska återbetalas eller återkrävas jämte ränta indrivas så att det dras av från annat statsunderstöd som beviljas av samma statsbidragsmyndighet och som betalas till samma statsunderstödstagare.