Hirsipaikkaus Mv. Kuvaaja: Museovirasto / restaurointikuvasto

Frågor som ska utredas innan understöd söks

Projektbidrag för restaurering av byggnader och kulturmiljöobjekt 2024

Bidrag kan sökas av privatpersoner eller sammanslutningar med rättslig handlingsförmåga som äger objektet. Kommuner kan söka bidrag endast ifall byggnaden är skyddad enligt lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader (572/64), byggnadsskyddslagen (60/1985) eller lagen om skydd av byggnadsarvet (498/2010) eller objektet är annars nationellt särskilt betydande.

Aktörer, som inte kan ansöka om bidrag är

  • statens myndigheter eller statsstyrda aktörer
  • kommuner (eller kommunstyrda aktörer) för andra än ovannämnda objekt
  • församlingar för objekt skyddade enligt kyrkolagen
  • sammanslutningar, som är berättigade att söka om bidrag för föreningshus hos Finlands Hembygdsförbund
  • museiaktörer för konservering, vård, restaurering, dokumentering eller undersökning av sina kulturmiljöobjekt
  • i princip andra aktörer än objektets ägare

Den som ska ansöka bidrag å (andra) ägares vägnar bör lämna fullmakt som bilag för ansökan. Vid e-tjänsten genom Personinloggning bör fullmaktstagaren representera fullmaktsgivaren under hela bidragsprocessen ända fram till utbetalning av bidraget dvs. som en registrerad kund. Med suomi.fi-fullmakt kan bidrag ansökas å någon annans vägnar med operationen Uträtta ärenden för någon annan.

En ansökan för en sammanslutning ska undertecknas på det sätt som föreskrivs i sammanslutningens stadgar. Befullmäktigandet sköts vid suomi.fi-tjänsten.

Bidrag beviljas på första hand:

  • för byggnader och andra objekt som är skyddade enligt lag
  • för objekt som är nationellt eller regionalt kulturhistoriskt värdefulla eller till andra betydande objekt, vars iståndsättning förutsätter specialkunnande
  • för tydligt avgränsade kulturmiljöhelheter och byggda objekt i kulturlandskapet. Dessa är till exempel historiska trädgårdar och parker med sina byggnader samt andra världskrigets försvarsutrustningar

Den bebyggda kulturmiljön utgör en del av det nationella kulturarvet, som var och en enligt grundlagen bär ansvar för. Förutom det allmänna ansvar för bevarande av kulturarvet som åligger samhället bär också de som äger eller förfogar över sådan egendom ansvar för att kulturarvet bevaras. Det ansvar för bevarande av kulturarvet som åligger ägaren kan omfatta alla olika aktörer, dvs. staten, kommuner, församlingar, privatpersoner, företag och sammanslutningar. Därtill förutsätter byggnads- och markanvändningslagen att varje byggnad och dess omgivning skall av ägaren hållas i sådant skick att den hela tiden uppfyller de sanitära kraven, kraven på säkerhet och användbarhet och inte medför miljöolägenheter eller förfular omgivningen.

Kulturhistoriskt värdefulla objekt

En byggnads betydelse bedöms enligt lagen på följande grunder: byggnaden är sällsynt eller unik (raritet), byggnaden i historiskt avseende är typisk för området (typisk karaktär), byggnaden har typiska drag som avspeglar ett visst område eller en viss tid (representativitet), byggnadens ursprungliga eller därmed jämförbara användning, byggnadssätt, arkitektur eller stil framträder och fortbestår (autenticitet), eller byggnaden är av betydelse som vittnesbörd om en historisk händelse eller företeelse eller som ett sådant exempel som beskriver och ökar kunskapen om händelsen eller företeelsen (historiskt bevisvärde); eller olika konstruktioner, material och stilar som avspeglar den historia och kontinuitet som hänför sig till byggandet, byggnadsvärden och byggnadens användning är synliga på byggnaden (historiska skikt).

Objektens kulturhistoriska värde fastställs oberoende av deras bruksvärde eller instrumentella värde för uppnåendet av något annat mål. Värderingen är bunden till omfattningen och kvaliteten av den information som finns att tillgå angående objektet.

Autenticiteten innebär att man kan se hur byggnaden eller miljön har fortlevt och vad som har skett med den under årens lopp. Med autenticiteten avses det sätt på vilket miljön eller byggnaden har bevarat sina ursprungliga eller historiskt betydelsefulla fysiska särdrag. De planerade restaureringsåtgärderna får inte innebära att betydande autentiska värden går förlorade fastän reparationsåtgärderna ansågs behövliga för bevarande av objektet.

I vissa fall kan omarbetning eller användning av objektet bedömas ha gett det positiva egenskaper som är värda att bevara. Därigenom uppkommer historiska skikt och kontinuitet. Med patina avses sådana tecken på ålder eller slitage som på ett positivt sätt avspeglar objektets ålder och historia och vars bevarande är väsentligt för att objektets ålder ska kunna observeras och dess särdrag bevaras.

En förutsättning för bidraget är att projektet följer sparande restaurerings principer och främjar hållbar användning och vård av objektet. Förändringar vid objektet ska minimeras i mängd och utsträckning. Bäst och förmånligast blir det med att göra bara det nötvändiga. Det är en viktig mål för restaureringen att spara det ursprungliga och gamla i byggnaden. I stället för att bortta eller förnya ska man stöda, förstärka eller lappa gamla byggnadsdelar.

Bidrag kan beviljas för:

  • Bevarande och återställande reparationer, där man främjar bevarandet och stärkandet av objektet och dess kulturhistoriska värde.
  • Konservering (för att förvara objektet som sådant/för att förhindra att det blir sämre i skick) där restaureringen inte anses vara en väsentlig åtgärd för bevarandet
  • Åtgärder vilka kräver specialkunskap och specialkunnande och ökar kunnandet inom restaurering och byggnadskonservering och vilka skapar ‘best practice’ inom restaurering
  • Planering av konservering, vård och restaurering samt för de undersökningar och utredningar som dessa kräver
  • Åtgärder där man bevarar traditionella eller handverksinriktade arbetsmetoder samt ökar kunskapen om arbetsmetoder och material, som är lämpliga att användas i kulturhistoriska objekt.

Till exempel för:

  • att sparsamt reparera konstruktioner såsom att sko en timmerkonstruktion eller reparera tegel- och stenkonstruktioner
  • att iståndsätta den ursprungliga yttre brädfodringen, fönster eller ytterdörrar, även återställa dem ifall åtgärderna förstärker byggnadens kulturhistoriska värde.
  • att reparera den yttre rappningen
  • att måla byggnaden med kalkfärg, linoljefärg, rödmylla eller med någon annan för byggnaden traditionell färgtyp, dock inte för underhållsmålning av fasaden som ingår i den allmänna goda husvården eller för målning av helt förnyade ytor.
  • att förnya eller iståndsätta det traditionella taket av trä: pärtor, spånor, näver-slanor
  • att iståndsätta eller förnya plåttaket (skivor eller falsat plåttak) med motsvarande material, ifall det gamla taket inte kan repareras. Det bör framkomma i ansökan om det är nödvändigt att förnya takplåten.
  • att iståndsätta eller förnya tegeltaket av ler- eller betongtegel med motsvarande material, ifall teglen inte kan repareras. Det bör framkomma i ansökan om det är nödvändigt att förnya teglen.
  • att iståndsätta eller förnya takfilten med trekantsribbor med motsvarande material, ifall taket inte kan repareras. Det bör framkomma i ansökan om det är nödvändigt att förnya filten.
  • att reparera ursprungliga, speciellt gamla eller unika eldstäder
  • att konservera ytor och byggnadsdelar (dekorationsmålningar och tapeter) i historiskt betydelsefulla interiörer
  • att göra utredningar och planer vilka främjar en skonsam reparation, dvs. färganalyser, byggnadshistoriska utredningar, konserveringsplaner

I tillägg till ovanstående exempel kan understöd beviljas även för övriga restaurerings- och konserveringsåtgärder.

Konserveringen, vården och restaureringen baserar sig alltid på dokumenterad information om objektet och/eller historiska källor. Andra material, metoder och tekniker än sådana som tillhör objektets historia kan endast undantagsvis vara en del av de åtgärder som används för bevarandet. I planeringen och genomförandet av åtgärderna beaktas det historiska värdet hos det objekt som bevaras och värdena och åtgärderna ska vara ändamålsenliga med tanke på helheten.

Byggnadens eller områdets historiska särdrag och äkthet ska bevaras. Endast mindre ändringar kan godkännas vid reparation. Arbetet skall utföras med traditionella eller motsvarande arbetsmetoder och byggnadstekniska lösningar. Arbetet skall utföras med ursprungliga eller motsvarande material.

Bidrag beviljas inte för åtgärder, vilka minskar objektens kulturhistoriska värde, eller till åtgärder, vilka kan vara motiverade men vilka i grund är nybyggnation (rekonstruktion, förflyttning av byggnad).

Bidrag beviljas inte heller till ombyggnad, modernisering och årsreparationer, till exempel:

  • Dränerings- och dagvattenanläggningar samt frostskydd
  • Tilläggsisolering
  • Förnyande av ytterfodringen
  • Förnyande av yttre rappningen
  • Fasadmålning med andra än traditionella färgtyper
  • Underhållsmålning av fasaden, målning av helt förnyade ytor
  • Förnyande av fönster eller dörrar
  • Montering av vattentak med profilplåt eller klickfalsplåt
  • Montering av vattentak med takshinglar av bitumen
  • Montering av plåttak med färdig ytbehandling
  • Byte av takmaterial om inte baserat på byggnadshistorisk eller annan särskilt betydande utredning
  • Uppställande av nya eller flyttade eldstäder
  • Förnyande av innerdörrar
  • Skivbeläggning inomhus
  • renovering eller förnyande av tekniska anordningar (VVS och el)

Bidrag beviljas i princip inte till projekt vars tidigare beviljat och mottaget bidrag har lämnats oanvänt.

Information som behövs när ansökan fylls i:

  • Uppgifter om objektets läge samt registeruppgifter: address, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, kartautdrag vid behov
  • Objektets historia
  • Objektets kulturhistoriska värde och var det har fastställts: skyddstatus, inventeringsuppgifter, utlåtande. Information ges av kommunens planläggare eller regionala ansvarsmuseet ( f.d. landskapsmuseet).
  • Fotografier om objektet (överblick, skadorna)

Gör en heltäckande och detaljerad utredning av objektets skick och kartläggning av dess skador.

Restaureringen ska alltid baseras på en utredning av objektets skick. En översiktlig eller felaktig definiering av restaureringsbehov leder ofta till en alltför omfattande och dyr renovering. Det händer mycket sällan att man undervärderar behovet. Den som uppgör utredningen har stort ansvar både för bevarande av kulturhistoriska värden och restaureringprojektets ekonomi.

En ansökan bedöms endast utifrån den information som presenteras i ansökan och dess bilagor.

I projektplanen som bifogas ansökan om understöd ska följande omständigheter redogöras för med tillräcklig precision

  • Vad som ska göras
  • Vilka material som ska användas
  • Vad de valda arbetsmetoderna och materialen bygger på
  • Hur arbetet ska utföras och av vem
  • När man planerar att utföra eller låta utföra arbetet

För projektet ska utarbetas en så realistisk budget som möjligt utifrån den information som är tillgänglig vid tidpunkten för ansökan.

I finansieringsplanen presenteras projektets planerade finansiering i huvuddrag. Understödet är avsett som delfinansiering av projektet, vilket innebär att den sökandes egen finansiering eller annan extern finansiering i projektet ska täcka resten av de totala kostnaderna.

Bidragets storlek beror på den godkända summan av totalkostnaderna för projektet på följande vis: bidraget är 40 % av totalkostnaderna upp till 8000 e och 25 % av den delen som överstiger 8000 e.

Till exempel, när projektets sammanlagda kostnader är 20 000 euro, blir bidraget till 0,4 x 8 000 e + 0,25 x 12 000 e = 6 200 euro.

Bidragssumman kan dock inte överstiga 30 000 euro. Den slutliga bidragssumman beräknas på samma sätt ifall projektet eventuellt kommer att utföras med lägre kostnader än budgeterats vid ansökan. Bidraget ska sökas endast för projekt som är färdiga att genomföras med den behövda finansieringen ordnad i tillräcklig omfång.