Krigståg i Karelen
Erkki Räikkönen dokumenterade krigstågen i Karelen år 1921–1922.
Erkki Räikkönen tog en gruppbild av finländska och eventuellt karelska frivilliga soldater i Östkarelen. Bilden publicerades i boken Metsäsissien parissa (Gummerus, 1922). Som bildtext hade han skrivit ”Jag delade in männen i grupper om sex män och i varje grupp utsåg jag en finsk ”ledare”.
Efter inbördeskriget 1918 åkte finländska frivilliga trupper med statsmaktens godkännande till Östkarelen, där de hjälpte till i lokala uppror i striderna mot Rådsryska trupper. I bakgrunden fanns en idé om ett Storfinland.
Det första organiserade krigståget gjorde de finländska frivilliga våren 1919 till Olonets.
I frändefolkskriget 1921–1922 i Östkarelen deltog karelska beväpnade trupper, eller ”metsäsissit” (skogsgerillan), och finländska frivilliga. Skogsgerillaregementet leddes av Ilmarinen, och gerillan erövrade största delen av Vitahavskarelen. Krigståget slutade i nederlag för skogsgerillan och de finländska frivilliga, och många karelare var tvungna att fly till Finland.
Ilmarinen, eller Jalmari Takkinen, som var befälhavare över skogsgerillaregementet, var född i Rantasalmi 1899. Efter det misslyckade upproret var han bland annat regionchef inom Skyddskåren i Finland.
Erkki Räikkönen (1900–1961) var författare och aktiv inom extremhögern i 1920–40-talens Finland. Han var med och grundade Akademiska Karelen-Sällskapet och därefter Självständighetsförbundet samt bidrog även till grundandet av Fosterländska folkrörelsen.
Räikkönen var med i redaktionen på många tidningar och publikationer. Han var bland annat huvudredaktör för tidningen Itsenäinen Suomi och långvarig privatsekreterare åt president Svinhufvud.
Under andra världskriget anslöt sig Räikkönen alltmer till fascismen, när han var styrelseordförande för organisationen Siniristi. Organisationen upplöstes i september 1944, genast efter att mellanfreden hade trätt i kraft. 1945 flyttade Räikkönen permanent till Sverige.
Senast innan han flyttade till Sverige brände Räikkönen högst sannolikt sitt privata arkiv. På Museiverkets Bildsamlingar var överraskningen också stor när man 2015 fick veta att Räikkönens dotter i Sverige fortfarande hade sin fars negativsamling i sin ägo och ville donera den till Museiverket. Det fanns sist och slutligen över åtta kilo negativ.
Räikkönens negativsamling är synen på ett Finland som gått in i andra världskriget sedd genom ögonen hos en person i den inre kretsen. Ett litet urval av dem har digitaliserats och kan ses i tjänsterna www.finna.fi och www.kuvakokoelmat.fi.
Ismo Malinen
Kamera 3/2019
Karelska skogsgerillans överbefälhavare Ilmarinen, eller Jalmari Takkinen, år 1921 eller 1922. Foto: Erkki Räikkönen / Museiverkets Bildsamlingar (HK7981:98.7)