Gränsvandrarens bilder från Finska viken till Ishavet

Efter Finlands självständighet började staten, privata medborgare och föreningar visa intresse för gränstrakterna.
År 1924 började även Finlands Soldathemsförbund bedriva verksamhet i gränstrakterna. Förbundet anställde upplysningsledare som besökte gränsbevakningsväsendets fältposteringar, och arbetade med upplysning med civilbefolkningen. I början arbetade man enbart vid vildmarksgränsen mellan Ladoga och Ishavet, men från 1936 också vid Karelska näset.

Magister Uuno Peltoniemi (1907–1989) anställdes år 1934 som Soldathemmets upplysningsledare. Han fick också som uppgift att grunda tidskriften för gränsbevakningsväsendet, Rajamme Vartija.
Tidningen var avsedd att fungera som ett sätt att binda samman gränsbevakarna, deras familjer, samt gränstrakternas befolkning. Tidningen blev populär. Gränsbevakningssoldaterna och gränstrakternas invånare fick också publicera sina egna skriverier och bilder i tidningen, som ända från början hade artiklar om historia, nationalekonomin, samhällslära och geografi.

I början reste Uuno Peltoniemi från en gränspostering till en annan. Han reste antingen tillsammans med gränsbevakarna eller ensam i gränstrakterna. På somrarna gick han till fots och på vintern med skidor.
Som upplysningsledare understödda Peltoniemi gränssoldaterna i deras hobbyer och främjade självstudier, höll lektioner och presentationer, och tillbringade tid med både gränssoldaterna och civilbefolkningen. Samtidigt fotograferade han livet vid den östra gränsen i en exceptionellt stor utsträckning under 1930- och 1940-talen.
I sina bilder visar Uuno Peltoniemi den mångskiftande östgränsen, de egenartade gränssocknarna, naturen, näringsformer, arbetet vid gränsen och gränsbevakarna. I hans egna ord beskriver han hur Ishavets strand och Lapplands storslagna natur nästan omärkligt i Kuusamo växlar till Kajanalands och Karelens skogbeklädda höjder, medan stranden vid Ladoga sjö i Salmis redan är samma jämna sandfält som vid Karelska näsets berömda stränder.
Uuno Peltoniemies grundläggande kunskap om gränstraktens historia och situation syns i böckerna Rajavartiolaitoksen historia 1918–1939 och Itärajan kuvia. Efter kriget fann sig Itärajan kuvia på listan över förbjudna tryckprodukter.

Uuno Peltoniemis bildsamling övergick till Museiverket år 1990. Det finns över 12 000 bilder i bildsamlingen.
Peltoniemi själv har antecknat uppgifter på bilderna och negativpåsarna om ämnet och tidpunkten för fotograferingen, vilket har underlättat katalogiseringen av bilderna. Ett utdrag ur samlingen kan ses på tjänsten Museiverkets Bildsamlingars tjänst www.kuvakokoelmat.fi.

Jaana Onatsu

Kamera 1/2018

museovirasto.finna.fi