Från chaufför till fotograf
De två kvinnliga fotograferna på tidningen Itä-Häme var i tiderna ett undantag.
Den starka doften av slaget hö, pimpinella och kodynga flyter in i stugan genom det öppna fönstret. En gammal man sitter vid fönstret på en bänk och ler brett. Frun med huvudduk gestikulerar och förklarar.
På väggen hänger fisknät, bredvid fönstret en kniv, och bakom krukväxterna syns gårdsplanen som badar i solsken. Ett gammalt fotografi har många berättelser.
Bilden hittades i ett fotoalbum i dåligt skick, som tidningen Itä-Häme donerade tillsammans med sin samling negativ till Museiverkets Journalistiska bildarkiv år 2016. I tidningens 12 album hade man limmat in publicerade bilder och tidningsurklipp från början av 1960-talet.
Tidningsurklippet avslöjar att den godmodiga gamlingen är husbonden själv, den nästan 80-åriga Juho Onali, från Onali gård i byn Onali på Onalinsalmi. Bredvid sitter frun Aino. Det är högsommar år 1963.
Itä-Häme publicerade en serie broschyrer från dessa vackra, av vatten uppbrutna trakter, där människorna även efter att de fått vägförbindelser lever i fred från kulturbygdernas ängsliga liv.
Byreportagen som gjordes under sommaren publicerades under pseudonymerna Pola och Topa. Bakom namnet Pola finner vi journalist och författare Arvo Kippola, vars parhäst denna finska sommar var fotografen Topa, eller Toini Mesiäinen.
Toinis far var K. O. Kivekäs, en av ägarna till Esan Kirjapaino, som publicerade tidningen Itä-Häme. Toinis man var K. T. Mesiäinen, som var tidningens chefredaktör. Till början var Toini chaufför, då familjens bil användes i arbetet.
Toini var intresserad av fotografering, och på så sätt blev chauffören också pressfotograf. I Toinis foton förevigades byar, gårdar och hus från bägge sidor av Onalinsalmi, i Hartola, Joutsa, Heinola, Asikkala och Sysmä, dvs. ställen där tidningen Itä-Häme lästs i redan 90 år. Till en början utkom tidningen bara på torsdagar, och hade nästan 3 000 läsare. Nuförtiden utkommer Itä-Häme sex gånger i veckan och har över 20 000 läsare.
Tidningen fick sitt eget mörkerrum och maskin för klichétryck i början av 1960-talet. Toini kunde också skapa klichéer av fotografierna, som användes för att trycka fotona i tidningen. Toinis arbete gick i arv till Anja Halla, som var Itä-Hämes stadigvarande fotograf under åren 1963–1998. Den här lilla lokaltidningen anställde två kvinnliga fotografer under en tid då kvinnliga pressfotografer nästan inte alls existerade!
Negativsamlingen från Itä-Häme som donerats till JOKA omfattar pressbilder från 1950-talet ända till tidigt 2000-tal. De gamla pressbilderna har bevarat mycket lokalhistoria och ögonblick ur människors vardag.
Såväl skidfabriken Hartolan Suksi som borrfabriken Heinolan Kaira finns förevigade på bilderna, likaså en strejk bland busschaufförer, Joutsaregionens jord- och skogsbruksutställning, idrottsföreningen Heinolan Iskus brottningstävlingar, klippformationen pirunkirkko (”djävulskyrkan”) i Paistjärvi och ett sommarläger för barn på Kukonnotko lägergård. Redan i sitt första nummer 8.12.1927 ville Itä-Häme ha lokala, färska och sanningsenliga nyheter från sina korrespondenter.
Itä-Hämes 90-årsfest till ära har JOKA i samarbete med tidningen samlat bilder ur Itä-Häme-samlingen till en utställning i Museiverkets bibliotek i Helsingfors.
Raija Linna
Kamera 4-5/2018
Vattenbil i Jyrängönvirta i Heinola 6.7.1963. Amphicars hastighet i vattnet var 14 km/h, på landsvägen 100 km/h. Den höll passagerarna torra. Foto: Itä-Häme / JOKA / Museiverket (JOKAIH2J04:1)