Skadade tas till krigssjukhuset i Tusby år 1940. Foto: Museiverkets Bildsamlingar. Objektinumero: KK5549:862
Skadade tas till krigssjukhuset i Tusby år 1940. Foto: Museiverkets Bildsamlingar (KK5549:862)

Krigstiden med kvinnornas ögon

På krigstida fotografier tar kvinnorna hand om hemmafronten.

Museiverkets etnologiska byrå utförde år 1988 en enkät om ämnet Kvinnors liv och arbetsinsats under krigstiden 1939–1944. Enkäten var ganska omfattande och innehöll flera olika perspektiv, även om tyngdpunkten låg på arbetsrelaterade ämnen.

Enkäten hade framför allt utformats med tanke på en vuxen kvinna i arbetsför ålder. En stor del av personerna som svarade hade just varit unga under krigstiden, nätt och jämnt vuxna. Enkäten besvarades av cirka 2 500 personer som hade genomlevt kriget på olika håll i Finland.

Det totala antalet svar är cirka 70 000 sidor. Enkätmaterialet har använts som källa för många lärdomsprov, doktorsavhandlingar, undersökningar och tv-dokumentärer.

Med enkäten inkom också lite över 2 000 fotografier från respondenternas privata album. Oftast har det varit en privatperson bakom kameran. Bilderna är alltså inte tagna av någon officiell aktör och berättar därmed om det vardagliga livet på hemmafronten.

Under krigsåren rådde allmän arbetsplikt i vårt land. Det var ju trots allt extremt viktigt att säkra livsmedelsförsörjningen i krisförhållanden. Alla som bara kunde var på ett eller annat sätt tvungna att delta i säkrandet av livsmedelstillförseln: landsortsbefolkningen som sitt huvudsakliga arbete och städernas befolkning under loven och som talkoarbete.

Man försökte få in dem som befann sig på hemmafronten i viktiga uppdrag, främst genom frivillig arbetsplacering. För unga kvinnor arrangerades även frivilliga arbetstjänstläger runt om i Finland.

Det centrala i bildmaterialet är således olika lantbruksarbeten, där kvinnorna var tvungna att ersätta männens arbetsinsats när dessa var vid fronten. Det har även ofta tagits bilder vid mottitalkoarbeten.

Kvinnorna verkade också i många viktiga uppgifter, exempelvis som sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden i krigs- och fältsjukhus där de vårdade skadade. Lottorna i sin tur arbetade till stor del i stöduppgifter för armén, bl.a. inom proviantering och klädvård, men även inom luftbevakning.

På grund av bombningar och livsmedelsbrist skickades barn till säkerhet i Sverige. I materialet finns några bilder på finska krigsbarn i svenska familjer eller barnhem.

Det var knappt med fritid under krigstiden, men ändå syns även vilostunder i bildmaterialet. Exempelvis har slåtterfolket satt sig ner vid åkern för att dricka surrogatkaffe och arbetstjänstflickorna har samlats runt lägerelden efter dagens ihärdiga arbete.

Bildmaterialet som enkäten Kvinnornas liv och arbetsinsats frambringade tillhör Museiverkets Bildsamlingar. Ett urval av bilderna digitaliseras och kan ses på webbtjänsterna www.kuvakokoelmat.fi och www.finna.fi.

Pirkko Hakala

Kamera 10-11/2017

Arbetspliktiga på en havreåker på Aurala herrgård i Hollola 1944 (spegelbild av originalet). Bild: Kirsti Järvinen / Museiverkets Bildsamlingar

Arbetspliktiga på en havreåker på Aurala herrgård i Hollola 1944 (spegelbild av originalet). Bild: Kirsti Järvinen / Museiverkets Bildsamlingar (KK5549:1024)