Avgiftsfria metroturer mellan Hagnäs till Hertonäs under Helsingforsdagen den 12.6.1981. Foto: Jukka Uotila / Uusi Suomi / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket
Avgiftsfria metroturer mellan Hagnäs till Hertonäs under Helsingforsdagen den 12.6.1981. Foto: Jukka Uotila / Uusi Suomi / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket

En metro med många turer

Från 1960- till 1980-talet följde pressfotograferna med byggandet av metron.

De fick skynda från ett ställe till ett annat och dokumentera de mest spektakulära händelser. De många turerna kring Helsingforsmetron dokumenterades bland annat av tidningen Uusi Suomis fotografer Martti Halme och Jukka Uotila.

År 1981 fyllde Helsingfors 431 år, och födelsedagen firades i konstens tecken. Temat för Helsingforsdagen var Konstnärernas Helsingfors.
Dörrarna var öppna för utställningar och verkstäder, men folket drogs särskilt till publikevenemangen: Esplanadparkens Hyde Park, Ragni Malmstén som uppträdde på Esplanadscenen och de avgiftsfria åkturerna med Helsingforsmetron från Hagnäs till Hertonäs och tillbaka.
Metron hade väckt mycket debatt och turbulens, och snart skulle den vara klar att trafikera regelbundet mellan Helsingfors centrum och östra Helsingfors.

Metroprojektet hade varit igång sedan 1950-talet. Den egentliga planeringen inleddes hösten 1955, när fyra socialdemokratiska medlemmar i stadsfullmäktige föreslog att en tunnelbana skulle byggas i Helsingfors.
I mars 1965 presenterades det mycket omtalade metroprojektet i Helsingfors fullmäktigesal. Vid informationstillfället talade metrokommissionens kanslichef Reino Castrén, Helsingfors överborgmästare Lauri Aho och biträdande stadsdirektör J. A. Kivistö.
Metrokommissionens chef Reino Castrén presenterade en plan som bestod av tre faser. I den första fasen skulle man bygga en 15,2 kilometer lång metrolinje från Gräsviken via Sörnäs till Brändö och Botbyhöjden. I Sörnäs skulle spåret förgrena sig så att ett spår skulle löpa norrut, mot Gumtäkt. Samtidigt skulle man bygga ett 5,4 kilometer långt snabbspår längs Mannerheimvägen.
I den andra fasen skulle man bygga en metrolinje mot väster, och i den tredje fasen vidare från Hagalund. Den tredje fasen planerades vara färdig år 2000. Då skulle man ha sammanlagt 75,3 kilometer metrospår och 87 stationer.

Metrokommissionens förslag väckte många frågor, varav de mest centrala gällde finansieringen. Överborgmästare Lauri Aho påpekade att man ännu borde utreda finansieringen – projektet skulle kräva ett långtidslån samt samarbete med staten och grannkommunerna.
Helsingfors stadsfullmäktige beslutade år 1965 att metroprojektet skulle sättas igång. När stadsfullmäktige år 1969 fattade beslut om byggandet av metron arbetade Reino Castrén med expertuppgifter i Calcutta i Indien, och diplomingenjör Unto Valtanen blev direktör för metrobyrån.

Metrotrafiken i Helsingfors inleddes den 1 juni 1982 på rutten Hagnäs-Östra centrum. Den officiella invigningen av metron hölls den 2 augusti. Kort efter invigningen lät stadsstyrelsen arrestera metrobyråns direktör Unto Valtanen. Han misstänktes för att ha tagit emot mutor. Efterspelet till metroprojektet hade börjat.
Fler bilder som anknyter till Helsingforsmetrons olika faser finns i Journalistiska bildarkivet.

Joanna Maltzeff

Kamera 8/2016

Metrokommissionen avgav sin rapport 1965. Från vänster kanslichef Reino Castrén, överborgmästare Lauri Aho och biträdande stadsdirektör J.A. Kivistö, 17.3.1965. Foto: Martti Halme / Uusi Suomi / JOKA / Museiverket

Metrokommissionen avgav sin rapport 1965. Från vänster kanslichef Reino Castrén, överborgmästare Lauri Aho och biträdande stadsdirektör J.A. Kivistö, 17.3.1965. Foto: Martti Halme / Uusi Suomi / JOKA / Museiverket