Ahti Rytkönen och rökpörtenas folk

Konstnären Eero Järnefelt har i sin berömda oljemålning Trälar under penningen från 1893 skildrat svedjebruket i östra Finlands fjällandskap i glödande färger. 35 år senare dokumenterade läraren Ahti Rytkönen samma ämne i svartvita fotografier. Rytkönens bildserie om svedjebruk togs i Tuovilanlahti Savola i Maaninka år 1928.
Svedjebrukare flyttar träd på det brända området med hjälp av störar. Rökdoften hänger i den heta luften. Svarta stubbar sticker upp ur marken. Försommargrönskan i bakgrunden skapar en speciell atmosfär.

Svedjebruk var ett tungt arbete. I Savolax talade man om att ”steka kött i trasor”. Ahti Rytkönen beskriver i sin bok Tuulastulilta ja karhumailta (1935) svedjebruket i Savola i stor detalj.
Ordkonstnären Rytkönen berättar bland annat om hur linet skulle sås så tätt att en lus kunde kliva över från ett frö till ett annat. Eller hur såningsmannen på kvällen måste sörpla i sig sin surmjölksvälling, eftersom läpparna inte längre tålde skeden sedan han hela dagen sått svedjerovor genom att spotta frön.
Rytkönen fungerade även som expert när Kansatieteellisen Filmi spelade in tre filmer om svedjebruk. Svedjerökens marker och Svedjerovan spelades in 1937 och Svedjning med svältstockar 1938. Rytkönen ordnade inspelningsplatser, anlitade medverkande och avtalade om inspelningstider. Som kameraman fungerade Eino Mäkinen.

Rytkönen hade lärt sig konsten att fotografera på egen hand. Han fotograferade folkets vardagsliv runt om i Finland.
Åren 1924-1933 var Rytkönen stipendiat för Sanakirjasäätiö (Ordboksstiftelsen). Han samlade in material till en planerad ordbok över Finlands folkspråk i Norra Savolax och Kajanaland och fotograferade under dessa resor.
Rytkönen motiverade anskaffningen av en kamera för Ordboksstiftelsens representanter genom att konstatera att ”många dialektala ord och ord för olika arbetsmoment är mer eller mindre omöjliga att förklara med ord”. Med sin kamera tog Rytkönen fina bildserier över olika arbetsmoment. Hans första bildserie beskrev tillverkningen av en spånkorg.
Han hade alltid med sig sin fotograferingsutrustning och framkallade bilderna i utrymmen som var lätta att mörklägga, såsom rior, potatiskällare och bastur. Rytkönen tog sina första färgbilder på glasskivor redan på 1930-talet.

Ahti Rytkönen (1899-1989) var en folkskollärare som tog filosofie kandidatexamen år 1924. Han arbetade som lektor i finska på Pedagogiska högskolan i Jyväskylä åren 1938-1965 och fick titeln professor år 1964.
Rytkönen skrev talrika språkvetenskapliga och etnologiska artiklar samt beskrivningar av folkets liv i Norra Savolax.

Jaana Onatsu

Kamera 2/2016

museovirasto.finna.fi