Personstudier av pionjärer inom färgfotografering

Kuvasiskot skapade en kulturhistoriskt betydelsefull karriär inom porträttfotografering i studio. Fotoateljén lotsades av det legendariska fotografparet Margit ”Maggi” Ekman (1919–2011) och Eila Marjala (1919–1983). Deras målmedvetna kompetens som alltid var på tidens puls gjorde studion till en internationellt känd pionjär inom färgfotografering. Helsingforsstudion var känd för sin närmast mystiska atmosfär och sina hängivna fotografer. I Kuvasiskots studio förevigades politiker, konstnärer och andra kända personer, men också vanligt folk i allt från familjeporträtt till studentbilder.

Fotoateljén Kuvasiskot inledde sin verksamhet i juli 1946 i Lahtis. En av grundarna var utöver Margit Ekman och Eila Marjala även Aino Ikäheimo som var med fram till 1948. Från 1951 fortsatte Kuvasiskot sin verksamhet i Helsingfors. Efter Eila Marjalas bortgång styrde Margit Ekman verksamheten på Kuvasiskot ända till 1994.

På bilderna från Kuvasiskots tidiga år kan man urskilja samma dramatiska anda som i de svartvita SF-filmerna. Skickliga fotografer lyckades med hjälp av stämning, belysning och skugga fånga människornas särdrag i personliga porträtt. Porträttet av skulptören Essi Renvall (1911–1979) är ett fint exempel på en personstudie med mörka nyanser. Renvall var känd för sin raska personlighet och sitt engagemang åt skulptörkarriären.Kännetecknande för hennes bildhuggarkonst var experimentella tekniker och en personlig prägel. Renvall är en av de mest betydelsefulla kvinnliga skulptörerna i Finland.

I Museiverkets bildsamlingar finns Kuvasiskots omfattande negativsamling med drygt 250 000 bilder. I samlingen ingår även diapositiv och råkopior. Samlingen består av svartvita och färgnegativ från sex decennier. Från studions tidigaste år, 1940-talet, har huvudsakligen bara några glasnegativ bevarats. De mest ansedda porträtten är färgporträtt från 1960–1970-talet. Studion experimenterade med färgfotografering redan 1955. Kuvasiskots samling är en del av det pågående digitaliseringsprojektet i syfte att rädda fotografier som hotas av förstörelse genom vilken man strävar efter att bevara fotografierna och deras informationsinnehåll. Hotet av förstörelse beror huvudsakligen på vinägersyndromet som är en kemisk reaktion som inte går att hejda och som slutgiltigt förstör acetatfilmbaserat material. Även äldre färgnegativmaterial bevaras bara i begränsad utsträckning. Eftersom Kuvasiskots material är mycket omfattande, blev färre än 3 000 fotografier utplockade för digitalisering inom ramarna för projektet. Även om urvalet är litet, bildar det ett fint porträttgalleri som delvis publiceras i Museiverkets bildsamlingars e-tjänster kuvakokoelmat.fi.

Hanna Talasmäki

Kamera 9/2015

museovirasto.finna.fi