Från farväl till en ny början

Det är år 1944. På gården av ett hus i Kurkijoki i Ladoga-Karelen packar kvinnor och barn en evakueringslast. De ska lämna sitt hem på grund av krigshändelserna 1944. Redan på sommaren hade en del av karelarbefolkningen varit tvungen att flytta längre in i landet till följd av de sovjetiska truppernas storanfall. I september, efter en vapenvila mellan Finland och Sovjetunionen, skulle man helt evakuera Karelen som skulle överlåtas till Ryssland. Det var inget nytt för karelarbefolkningen, eftersom de första gången hade fått packa sina ägodelar redan under vinterkriget.
Till följd av utbrottet av fortsättningskriget ökade förhoppningarna om att återvända hem, och karelarbefolkningens vandring tillbaka till hemtrakterna började hösten 1941. När livet i Karelen återigen hade normaliserats stod de inför en ny avresa. Bilden beskriver situationen.
Även om evakueringen kändes ännu mer bitter år 1944, gick den smidigare än förra gången. Först evakuerades äldre och barn från Kurkijoki i september. Kvinnor och annat arbetsfört folk som tog hand om boskapen stannade ännu kvar för att skörda klart. Kurkijoki var öde kl. 24 21.9.1944. Sammanlagt cirka 407 000 människor från det avträdda Karelen var tvungna att lämna sina hem till följd av vinter- och fortsättningskriget.

Bakom bilderna som berättar om karelarbefolkningens ödesstunder är fotografen (FM) Pekka Kyytinen (1906–1974). Han hörde hemma i Särkijärvi i Kurkijoki i Karelen och de karelska traditionerna var viktiga teman för honom under alla år. Fotografen som hann vara med i mycket var också bland annat redaktör och bokförfattare. Kyytinen fotograferade inte enbart karelarbefolkningen utan allt möjligt från höjdare till vanliga människor i vardagliga sysslor.

På en av Kyytinens bilder bygger den karelska husbonden Topias Lankinen som hörde hemma i Alho i Kurkijoki hus i Mellilä vintern 1947. I det öppna landskapet i bakgrunden kan också urskiljas andra gårdar i byn. Temat om en ny början och ett nybyggaretos lyftes starkt fram i de efterkrigstida bilderna. Några av de största utmaningarna för Finland var då att ordna bostad för de evakuerade och även för andra grupper, såsom frontmän. En del av karelarbefolkningen placerades i städer och fick arbete inom industrin. Vägen till ett eget hem var ofta lång för jordbrukarbefolkningen och de kunde bo på ett flertal olika platser innan de fick en egen gård. Efter jordanskaffningslagen 1945 bildade man olika gårdar för de evakuerade. På den nya bygden fick de börja bygga och röja.

Museiverkets bildsamlingar omfattar uppskattningsvis 50 000 bilder av Pekka Kyytinen. Under det innevarande året har man gått igenom och digitaliserat negativ av Kyytinen som en del av ett digitaliseringsprojekt i syfte att rädda bilder som hotas av förstörelse. Kyytinens bilder finns tillgängliga i Museiverkets tjänst kuvakokoelmat.fi.

Elina Karila

Kamera 12/2015

museovirasto.finna.fi