Utrikesminister Väinö Tanner och vinterkrigets fredsvillkor
I den första delen av artikelserien tar vi en titt på fotoateljén Pietinens samling.
Otso Pietinen fotograferade utrikesminister Väinö Tanner (1881–1966) på Rundradion 13.3.1940. Klockan 12 läste Tanner på radion villkoren för Moskvafreden som skulle innebära slut på vinterkriget. Han redogjorde för orsakerna till freden i sitt efterföljande radiotal. Tanner hade vakat hela natten. I hans ansikte och blick kan man se tyngden och hårdheten av fronter som höll på att kollapsa och de efterföljande fredsvillkoren.
Otso Pietinen (1916–1993) var den äldsta sonen till fotografen Aarne Pietinen (1884–1946). Aarne Pietinen blev yrkesfotograf vid 45 års ålder 1929 när han blev anställd som fotograf för tidningen Uusi Suomi. År 1932 grundade han fotoateljén Aarne Pietinen Oy som specialiserade sig på press- och reportagefotografering men också på porträtt och senare även på industri-, turism- och reklamfotografering. Sönerna i familjen, Otso och hans yngre bror Matti (1919–2009) fortsatte fotoateljén Aarne Pietinens verksamhet efter pappans bortgång. Från 1957 var ateljén verksam under namnet Pietinen Mainosvalokuvaamo och under 1973–1976 under namnet Otso Pietinen & co.
Fotografierna av Pietinens fotografsläkt har till största delen blivit nationens gemensamma minne och hamnat i olika arkiv. En tidig negativsamling av Aarne Pietinen Oy från 1928–1949 finns idag i Museiverkets bildsamlingar. Finlands fotografiska museum förfogar över nyare material av familjen Pietinen. Därutöver finns det råkopior i nästan varje museums och arkivs samlingar.
För närvarande digitaliserar Museiverket Pietinens samling i syfte att göra den bättre känd och tillgänglig. Samtidigt ser man till att ett kulturhistoriskt värdefullt material bevaras. Digitaliserade fotografier publiceras i e-tjänsten kuvakokoelmat.fi. Det visuella arvet efter fotografsläkten Pietinen bildar en nationellt betydelsefull och kulturhistorisk helhet. Bilderna som Museiverket förfogar över beskriver händelserna under brytningsperioderna och undantagsförhållandena på 1930–1940-talet på en bred front och tjänar även som informationskällor om bildjournalismens och fotograferingens historia.
Hannu Häkkinen
Kamera 2/2014