Arkivets historia

Museiverket har särskilt tillstånd att i sina egna lokaler förvara sitt permanenta arkivmaterial, vilket innebär att arkivet innehåller dokument sedan 1800-talet. Även äldre material används ännu aktivt, till exempel av forskare inom olika verksamhetsområden och Museiverkets tjänstemän.

Museiverkets slutarkiv är beläget i underjordiska arkivutrymmen som färdigställdes 2011 och som uppfyller bestämmelserna för arkivutrymmen. I led med de nya utrymmena har materialet systematiskt centraliserats i slutarkivet, man har satsat på en enhetlig administration och arkivets kundtjänst har koncentrerats till kundtjänstlokalerna på Sturegatan.

Organisation och centrala gränsår

Urskiljningen av kontexten i dokumenten och de centrala gränsåren underlättar undersökningen av arkivmaterialet och identifieringen av potentiella källmaterial.

Museiverkets arkiv innehåller material i huvudsak från och med 1884. Finlands första statliga organ som övervakade bevarandet av fornminnen i Finland, Arkeologiska byrån (Arkeologiska kommissionen) grundades den 19 juni 1884. År 1908 byttes namnet från Arkeologiska byrån till Arkeologiska kommissionen. Arkeologiska kommissionens indelning i avdelningar bestämdes 1912 till förhistorisk, historisk och etnologisk. Omorganiseringen av Arkeologiska kommissionen till ett egentligt verk genomfördes 1920.

Nationalmuseet grundades 1893 och då bildades Statens historiska museum genom att man sammanförde flera olika kulturhistoriska museisamlingar och underordnade dem Arkeologiska kommissionen. När museibyggnaden 1916 öppnades för allmänheten fick museet det officiella namnet Finlands nationalmuseum.

Organisationsstrukturen genomgick en del förändringar redan under 1960-talet, till exempel grundades byggnadshistoriska byrån 1966. En större organisationsändring genomfördes 1972, då Arkeologiska kommissionen lades ned och ersattes med Museiverket. Museiverket delades in i fyra avdelningar: den allmänna avdelningen, forskningsavdelningen (förhistoriska byrån, historiska byrån, etnologiska byrån, sjöhistoriska byrån), byggnadshistoriska avdelningen och Finlands nationalmuseum.

Museiverkets organisationsstruktur förnyades 1992, bland annat så att man för verket grundade en styrelse att ersätta det tidigare kollegiet av tjänstemän. Vid sidan av styrelsen hade verket en så kallad extra session, där man till exempel löste frågor gällande export. Efter reformen bestod Museiverket av fem avdelningar: administrationsavdelningen, kulturhistoriska avdelningen, arkeologiska avdelningen, byggnadshistoriska avdelningen och Finlands nationalmuseum.

Under 2010-talet har flera förändringar skett i Museiverkets organisationsstruktur.