Museiverket är en kulturarvsexpert, serviceproducent och myndighet som utvecklar sin bransch. Vi utökar, vårdar och presenterar den kulturhistoriska nationalegendomen samt lagrar, producerar och förmedlar information.
Registratur Servicestället på Sturegatan är öppet måndag till torsdag kl. 9.00-15.00. Telefonservice är öppen vardagar kl. 9.00-11.30. Övriga tider kan du kontakta oss via e-post.
CultureLabs-workshop i Barcelona. Foto: Platoniq (CC-BY-SA 4.0)
Internationella samarbetsprojekt
Projektsamarbete ingår i Museiverkets internationella verksamhet. Inom projekten utvecklar och samlar man in information om god praxis. Uppgifterna om utvecklingstendenserna kan då utnyttjas och beaktas även inom utvecklingsarbetet för kulturarvsverksamheten i Finland.
CHARTER-hankkeen tavoitteena on luoda kulttuuriperintöalalle pitkäkestoinen ja kattava osaamisstrategia.
CHARTER – European Cultural Heritage Skills Alliance
Det Erasmus+-finansierade CHARTER-projektet inleddes i januari 2021 och kommer att fortsätta under de kommande fyra åren.
Syftet med projektet är att skapa en långsiktig och heltäckande kompetensstrategi för kulturarvssektorn för att säkerställa att nödvändiga kunskaper om kulturarvet finns till för att stödja en hållbar social och ekonomisk utveckling i Europa.
Kompetensen och färdigheterna kommer att granskas i projektet, bland annat ur digital och teknisk och grön och blå ekonomi.
Projektkonsortiet samlar ledande utbildningsorganisationer, nätverk och arbetsgivare inom den europeiska kulturarvssektorn. Museiverket deltar med sin expertis i planeringen och utvecklingen av projektets innehåll och ansvarar tillsammans med Department of Housing, Local Government and Heritage (Irland) för ett arbetspaket som främjar projektets kvalitet och utvärdering. Projektet koordineras av Universitat de Barcelona.
Projektet förklarat i en 2 minuters video (på engelska):
Projektpartners:
Universitat de Barcelona (Spanien)
Akademie der bildenden Künste Wien (Österrike)
Erasmus Universiteit Rotterdam (Nederländerna)
Fondazione Scuola dei Bieni e delle Attività Culturali (Italien)
Göteborgs Universitet (Sverige)
Università degli studi di Genova (Italien)
Université Sorbonne Paris 13 Nord (Frankrike)
Department of Housing, Local Government and Heritage (Irland)
FARO. Vlaams steunpunt voor cultureel erfgoed (Belgien)
Institutul National al Patrimoniului (Rumänien)
Kultur und Arbeit (Tyskland)
Museiverket (Finland)
Nacionālā kultūras mantojuma pārvalde (Lettland)
Veneranda Fabbrica del Duomo (Italien)
Zavod za varstvo kulturne dediščine Slovenije (Slovenien)
The Heritage Council (Irland) E.C.C.O.
Verband der Restauratoren e.V
ENCATC
European Historic Houses
ERRIN
ICOMOS
NEMO ADRAL – Agência de Desenvolvimento Regional de Alentejo (Portugal)
Eusko Jaurlaritzaren (Spanien)
Freie Hansestadt Bremen (Tyskland)
Regione Toscana (Italien)
Västra Götalands Läns Landsting (Sverige)
LIVIND – Luova ja elävä kulttuuriperintö Pohjoisen ulottuvuuden alueiden voimavarana -hanke (Creative and living cultural heritage as a resource for the Northern Dimension region)
Museoviraston johtama LIVIND-hanke keskittyy elävän, aineettoman kulttuuriperinnön ja kestävän kehityksen välisiin kytköksiin ja siihen, miten elävä perintö voi tukea pohjoisten alueiden yhteisöjen hyvinvointia ja elinkeinoja noudattaen kestäviä ja eettisiä toimintatapoja. Hanke alkoi syyskuussa 2021 ja jatkuu kesään 2024. Sen päärahoittaja on ulkoministeriö.
LIVIND tuo yhteen yhdeksän Pohjois-Euroopan maata (Pohjoismaat, Baltian maat ja Puola) eri alue-edustuksineen, joiden välisiä verkostoitumisia ja kumppanuuksia se vahvistaa. Hankkeessa hyödynnetään monipuolisesti verkkovälitteisyyttä, kuten webinaareja, verkkotyöpajoja ja yhteistä kehittämisalustaa, jotka tukevat erilaisten tahojen kuten viranomaisten ja kansalaisjärjestöjen välistä vaihtoa. Hankkeen kumppanimaissa toteutetaan kevään 2023 aikana yhteensä 20 pilottiprojektia. Lisäksi kootaan ja jäsennetään tutkimustietoa elävän perinnön kehittämistyön tueksi. Hankkeen lopuksi valmistuu verkosta saatava avoin tietopankki, johon kootaan hankkeen eri osioiden tulokset, hyviä käytäntöjä sekä kokemuksia pilottiprojekteista. Hankkeen yhteinen työskentelykieli on englanti.
Kaikki LIVIND-kumppanimaat ovat ratifioineet Unescon aineettoman kulttuuriperinnön yleissopimuksen. Se velvoittaa maita tunnistamaan ja suojelemaan perinnettään yhteisölähtöisesti. Hanke huomioi lisäksi Faron sopimuksen, joka korostaa kulttuuriperinnön yhteiskunnallista merkitystä, sekä YK:n Agenda 2030 -ohjelman kestävän kehityksen tavoitteet.
Hankkeen rahoitus: Hankkeen kokonaisbudjetti on 463 000 euroa, josta ulkoministeriön osuus n. 84 %, Itämeren, Barentsin ja arktisen yhteistyön määrärahasta (IBA-rahoitus). Muita rahoittajia ovat Museovirasto ja Pohjoisen ulottuvuuden kulttuurikumppanuus NDPC (Northern Dimension Partnership on Culture).
MOI! Museums of Impact
MOI! Museums of Impact is a European cooperation project funded by the Creative Europe Programme. The project aims to develop a self-evaluation model for European museums. The model helps museums to critically evaluate their operations, and to develop their capacity to meet the demands of a changing, more diverse, increasingly digital and ageing society.
The framework will be developed in a series of collaborative cooperation workshops. Throughout the process, the framework will be tested at a number of pilot museums and to allow stakeholders’ knowledge and needs to feed into the developing model. At regular Stakeholders Forums, developers and museums will meet for open dialogues. The final version of the framework will be published in seven languages together with guidance and promotional material. The framework will be openly accessible for all.
Associate Partners: AIM Association of Independent Museums, UK Danish Agency for Culture and Palaces, DK National Institute for Museums and Public Collections, PL Netherlands Museumregister Foundation, NL ICOM Austria, AT
Funding:
Creative Europe programme of the European Union (COOP2) The total budget: 735 000 €
CultureLabs-projektet främjar delaktighet, digitala lösningar och sociala innovationer inom kulturarvsarbetet
CultureLabs är ett treårigt projekt som genomförs med EU:s Horizon 2020 -finansiering, i vilket deltar nio organisationer från sex Europeiska länder. Vid Museiverket ansvarar Museiverkets Bildsamlingar och Enheten för utveckling av museibranschen för genomförandet av projektet.
Inom projektet utvecklas innovativa metoder och digitala lösningar och verktyg för deltagande kulturarvsarbete. Genom projektet tillverkas en CultureLabs-webbplattform som är öppen för alla. Den bjuder på mångsidigt material och stöd för genomförandet av deltagande och på samarbete baserade projekt. Målet är att främja olika samarbetsformer och sociala innovationer inom kulturarvsarbetet.
En koppling till kulturarvet främjar känslan av social samhörighet och välfärd. Centralt för CultureLabs-projektet är kulturarvet för personer från olika kulturella bakgrunder, och deras synvinklar på kultur och historien. Man försöker genom projektet att nå grupper med invandrarbakgrund, vars kulturarv inte representeras i arbetet som institutioner i branschen utför i Europa och i Finland, och erbjuda dem erfarenheter och möjligheten till att skapa något nytt med hjälp av kulturarvsmaterial.
Projektet verkställs i samarbete med kulturarvsbranschen, aktörer från andra sektorer och områden, samt invandrargrupper. Behovs- och erfarenhetskartläggningar utförs tillsammans med olika intressent- och målgrupper, som används för att styra planeringen av recepten för de deltagande metoderna som ska utvecklas och testas under projektets gång. En av projektets viktigaste arbetsmetoder är samutveckling, eller co-creation-metoder, som särskilt utnyttjas i pilotprojekten som genomförs i Finland, Italien och Storbritannien. Projektets resultat samlas på CultureLabs-webbplattformen.
Museiverkets Bildsamlingar ansvarar för Finlands pilotprojekt. Inom pilotprojektet kommer man i stor utsträckning att använda befintligt bildmaterial, och dessutom kommer pilotprojektets deltagare att producera nytt bildmaterial till nationalsamlingarna. Under pilotprojektets granskar vi betydelsen av kulturarvet och hur det förändrats, och strävar genom detta att förbättra kännedomen som finländare och grupper med olika kulturella bakgrunder som bor i Finland har om varandras kulturarv.
Projektet pågår: 1.4.2018 – 31.7.2021
Kontaktuppgifter: Ismo Malinen: ismo.malinen@museovirasto.fi Pirjo Hamari: pirjo.hamari@museovirasto.fi Inkamaija Iitiä: inkamaija.iitia@museovirasto.fi
Deltagare: Institute of Communication and Computer Systems of the National Technical University of Athens, Grekland – Ledande partner Museiverket, Finland Sheffield Hallam University, Storbritannien People’s History Museum, Storbritannien COOSS Marche ONLUS scpa, Italien European Forum for Migration Studies, Tyskland Platoniq, Spanien Fondazione Sistema Toscana, Italien Singular Logic, Grekland
BalticRIM-projektet (Baltic Sea Region Integrated Maritime Cultural Heritage Management)
Länderna kring Östersjön ska bli ett internationellt mönsterområde för havsområdesplanering. Östersjöns kulturarv under vatten är ovanligt mångsidigt och välbevarat även med internationella mått mätt. Syftet med BalticRIM-projektet är att ta med det marina kulturarvet i Europas havsområdesplanering. Vi kartlägger Östersjöns och Finlands intressantaste skeppsfällor, marina slagfält och kulturlandskap under vattnet. Samtidigt förbättrar vi det marina kulturarvets tillgänglighet och användbarhet och stödjer så kallad blå tillväxt, såsom marin turism.
Genom havsområdesplanering främjas hållbar utveckling och tillväxt i fråga om olika typer av användning av havsområden samt en god havsmiljö. I Finland görs tre havsområdesplaner upp som ett samarbete mellan landskapsförbunden vid kusten före slutet av mars 2021. Fältarbeten som görs inom ramen för BalticRIM-projektet på olika håll runt Östersjön och i Finland ger ny information om det marina kulturarvet. I stället för att punktvis samla in information om enskilda platser kartlägger man större områden med marina kulturarv, bland annat gamla hamnar, marina slagfält och samlingar av vrak, så kallade skeppsfällor.
Dykare, lokala aktörer och invånare delar med sig av sina värdefulla erfarenheter genom workshoppar. Dykarnas preferenser och önskemål kartläggs genom enkäter bland besökarna. I forskningsdelen av projektet undersöks upplevelserna av undervattenslandskapet.
Inom BalticRIM-projektet skapas god praxis för definition av olika marina kulturarv, planering, konflikt- och synergigranskningar samt hållbar blå tillväxt, exempelvis marin kulturarvsturism. Projektet samarbetar med flera andra projekt inom havsområdesplanering och kulturarvsturism.
BalticRIM-projektet (Baltic Sea Region Integrated Maritime Cultural Heritage Management) samarbetar med experter på havsområdesplanering och förvaltning av kulturarv i Tyskland, Finland, Estland, Litauen, Polen, Danmark och Ryssland. Projektet samordnas av delstaten Schleswig-Holsteins arkeologiska avdelning. I Finland deltar Museiverket, Forststyrelsen och Åbo universitet. Andra nationella partner är Ålands Landskapsregering Kulturbyrån, Kymmenedalens förbund och Finska dykarförbundet.
Projektet har fått status som flaggskeppsprojekt för EU:s Östersjöstrategi och stöds av huvudaktören inom havsområdesplanering HELCOM-VASAB. Projektet inleds hösten 2017 och avslutas sommaren 2020. Det har fått finansiering från programmet BSR Interreg.
EU-projektet Baltic History Beneath Surface: Underwater Heritage Trails In Situ and Online (BALTACAR)
BALTACAR är ett treårigt, EU-finansierat samprojekt mellan Estland, Sverige och Finland. Projektet syftar till att finna former för att utnyttja den potential Östersjöområdets unika kulturarv har för turismen. Målet är att främja kulturturismen till fornlämningar i deras ursprungliga miljö, på plats på havsbottnen, förbättra vrakens tillgänglighet och öka intresset för kulturarvet under vatten. Inom ramen för BALTACAR presenteras nydanande sätt att berätta om kulturarvet under vatten och främja skyddet av vrak bland både den dykande och den icke-dykande allmänheten. Projektet koordineras av Muinsuskaitseamet (National Heritage Board) i Estland; samarbetspartner är Museiverket, estniska Adrianto och Lääne-Eesti turism, svenska Sjöhistoriska museet och Haninge kommun samt dykskolan Aalto från Finland. Ålands Museibyrå deltar i projektet som associerad partner.
För Finlands del finns planer på att öppna nya parker under vatten i Hangö och på Kimitoön, men även på att utveckla vrakparken från 2000 i Helsingfors. Information bärgas till ytan och och ur arkiven till poppupp- utställningar, bland annat i form av 3D-modeller och 3D-utskrifter, informationsskyltar med NFC-taggar, guideböcker och broschyrer samt virtuell dykning skapad genom 360-gradersfilmning. Projekten får interaktiva webbplatser där information om Finlands, Sveriges och Estlands mest åtkomliga dykmål samlas. Också i de sociala medierna kan man följa med hur projektet framskrider. På Facebook hittar man projektet genom att söka på Baltacar.
Huvudfokus för projektet är vrak av mycket olika typer och från olika perioder längs Finska vikens kuster. Med finns bland annat Finlands äldsta vrakpark, Kronprins Gustav Adolf vid Helsingfors, där man kan bekanta sig med vraket efter ett svenskt linjeskepp från 1700-talet, vilket förstördes under Gustav III:s ryska krig. Vid Hangö kan man dyka ner till ett handelsfartyg från 1600-talet av holländsk typ som var lastat med spannmål och utanför Kimitoön till segelfartyg som företräder den gamla sjöfartstraditionen från 1800-talet. I Estland valde man ut vrak från första världskriget utanför Dagö och Ösel och i Sverige presenteras Dalarös talrika historiska vrak.
Utöver att samla in och sprida information är utvecklingen av parkernas infrastruktur en central del av projektet: man utarbetar informationsskyltar att placera ut under vatten och på land, lägger ut bojar och lägger in styrlinor. Målet med de nya förankringssystemen och skyltningen är både att skydda vraken och att främja ansvarsfull turism på områdena. Fornlämningarnas och deras parkers skick följs upp och dokumenteras alltmer systematiskt. Vrakdykare får gärna dela sina bilder och observationer och berätta om eventuella förändringar i vraken eller deras konstruktioner.
Deltagare: Muinsuskaitseamet (Museiverket), Estland – Ledande partner
Museiverket, Finland
Sjöhistoriska museet, Sverige
Adrianto Oy, Estland
Aalto Group, Finland
Haninge kommun, Sverige
Lääne-Eesti turism, Estland
Samarbetspartner: Museibyrån, Åland
Finansiering:
Programmet EU Central Baltic
Projektets totala budget: 1 633 242,71 €
ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden): 1 294 568,19 €
Museiverket: 250 685,69 €
ERUF: 188 014,26 €
