Talkoot Helsingin Vartiokylän linnavuorella. Kuvaaja: Päivi Maaranen

Vård av det arkeologiska kulturarvet

Med vård av det arkeologiska kulturarvet avses vård av fasta fornlämningar och andra arkeologiska fynd och landskapet kring dessa. Vårdens primära syfte är att skydda det arkeologiska kulturarvet och lyfta fram objekt i dagens landskap

Landskapet omkring oss är i ständig förändring. När fornlämningar bevaras som det tidigaste tidslagret i landskapet blir det förflutna en del av vår vardag. Vårdade, guidade och utmärkta fornlämningsobjekt utvidgar den tidsliga dimensionen och ökar trivseln i vår boendemiljö.

Museiverket styr, ger råd och övervakar landskapsvården av fornlämningar och märkning av dem i samarbete med landskapsmuseerna.

Avsikten är att landskapsvårdens åtgärder ska omfatta de landskapsmässiga helheter som avgränsas naturligt. Då blir de olika lagren och tidsperioderna i landskapet bättre beaktade. Landskapsvården vill med andra ord inte stoppa utvecklingen av området på en viss nivå och strävar därmed inte heller efter något forntida landskap. När vården planeras granskas fornlämningsområdet som en helhet där formerna i terrängen, fornlämningen med sina konstruktioner och vegetationen i området styr det praktiska vårdarbetet. 

Vården av det arkeologiska kulturarvet styrs i första hand av lagen om fornminnen (295/1963). Även den europeiska landskapskonventionen, som Finland undertecknade 2006, har visat sig vara ett fungerande verktyg och stöd. Landskapskonventionen är den första internationella konventionen som enbart gäller landskap. Konventionen tar hänsyn till olika landskap och framhäver deras betydelse för bland annat social välfärd, ekologi och turism. Konventionen betonar i synnerhet samarbete mellan myndigheter och det regionala/lokala planet. Samarbetet har upplevts vara särskilt viktigt vid planeringen av vård och användning av det arkeologiska kulturarvet.  

För varje vårdobjekt utarbetas en vårdplan där det förutom vårdanvisningar också finns motiveringar till vården samt mål och krav anges för objektets framtida användning. Vid vården av arkeologiskt kulturarv fäster man uppmärksamhet vid såväl spår och konstruktioner efter mänsklig verksamhet som naturmiljön kring fornlämningen.

De mest värdefulla naturvärdena i fornlämningsområden är biotoper som uppstått genom mänsklig verksamhet. Syftet är att återuppliva eller framhäva egenskaper som uppstått i miljön under historiens gång.  

Valet av arkeologisk fyndplats att vårdas kan vara självklart. Det kanske bara finns ett objekt i närmiljön som man vill vårda. Ofta är man dock tvungen att välja ut vårdobjektet bland ett antal möjligheter. Valet beror på många faktorer. En fornlämning kan vara representativ antingen på grund av sin effektfullhet eller sitt geografiska läge eller också kan den vara betydelsefull för den arkeologiska forskningshistorien. Vårdade fornlämningar och kulturarv är mångskiftande besöksmål som kan utnyttjas vid såväl undervisning som turism och rekreation. Fornlämningar är oersättliga och unika. Därför kommer skyddet och bevarandet av fornlämningar i första rummet när användning av objekt planeras. Den viktigaste faktorn som påverkar det slutgiltiga valet är tillgängliga resurser. Mängden nödvändiga resurser ska vara i balans med målen i vårdplanen.  

Länkar:  

Fornlämningsregistret (på finska) 
Kulturmiljöns registerportal(på finska)
Handboken Arkeologisen kulttuuriperinnön opas (på finska)

Enligt lagen om fornminnen (295/1963, 10 §) ankommer vården av fornlämningar på Museiverket, som för ett register över vårdade objekt. Museiverket kan också bevilja andra aktörer tillstånd att vårda fasta fornlämningar.

Om du vill vårda en fornlämning eller märka ut den i terrängen, ska du kontakta Museiverket eller landskapsmuseet i ditt område. Efter att du har vårdplanen och målen för vården klara för dig, kan du skriftligen ansöka om vårdtillstånd från Museiverket antingen per e-post (kirjaamo@museovirasto.fi) eller per post (PB 913, 00101 Helsingfors).

Av den annars fritt formulerade ansökan ska följande framgå:

Namnet på fornlämningen som du planerar att vårda
Fornlämningsområdet kan vara känt under ett annat namn på orten än under vilket det har registrerats till exempel i fornlämningsregistret. I tillståndsansökan ska du använda det registrerade namnet eller markera området tydligt på en bifogad karta.

Ägandeförhållanden för vårdområdet
I tillståndsansökan ska fastigheterna, deras gränser och markägarna i det vårdade området utredas. Till ansökan ska du bifoga alla markägares skriftliga samtycke till vården av området.

Vårdområdets läge och avgränsning av området
Till tillståndsansökan ska du bifoga ett utdrag ur en karta (grundkarta eller en noggrannare karta) där du anger området i fråga. På kartan ska du markera fastigheterna som vården gäller samt deras gränser.

Ansvarig projektledare och genomförare

Vårdplan
I vårdplanen anges motiveringarna till att vården inleds, ett tidsschema och målen för vården, vilka åtgärder som ska vidtas och arrangemangen för upprätthållande vård efter en grundläggande iståndsättning.

Understöd för vård av fornlämningar och andra arkeologiska fynd kan ansökas hos Museiverket. För fornlämningsobjekt på statens marker beviljas inget understöd.

Läs mer:

Understöd för vård av fornlämningsområden
Understöd för vård av kulturmiljön