Reform av lagen om fornminnen
Lagen om fornminnen har varit i kraft nästan oförändrad i över 50 år. Sedan lagen trädde i kraft har stora strukturella förändringar skett i samhället. Dessutom har bestämmelserna om miljöanvändning, myndighetsverksamhet och administrativa förfaranden förnyats avsevärt. På grund av den förändrade verksamhetsmiljön behöver lagen om fornminnen från 1963 förnyas som en helhet.
Reformen av lagen om fornminnen förbereds i en arbetsgrupp och uppföljningsgrupp som inrättats av undervisnings- och kulturministeriet. Mandatperioden för arbets- och uppföljningsgrupperna började 1.11.2020. Arbetsgruppens uppgift är att i samverkan med uppföljningsgruppen utarbeta ett förslag till en reform av lagen om fornminnen i helhet.
I reformen utvärderas och bestäms syften gällande fornminnens skydd, forskning och tillgång till information. Den förtydligar också bestämmelserna och de rättsliga effekterna av bestämmelserna för fasta fornminnen, rörliga forntida föremål och övriga arkeologiska kulturarv. Därtill bedöms gränssnitten till annan lagstiftning som en helhet. Dessutom kommer förfarandena för att genomföra lagen och arbetsfördelningen mellan myndigheterna att uppdateras och regleras mer exakt.
I förverkligandet tar reformen hänsyn till det samiska språket, kulturen och samernas rättigheter som urfolk och självstyre. Under reformarbetet kommer därför en separat rapport att utarbetas om det samiska språket och kulturen gällande självstyre och rättigheter som urfolk i genomförandet av skyddet av fornminnen.
I reformeringsprojektet har Museiverket representanter i arbets- och uppföljningsgrupperna och i sekretariatet.
Aktuell information om reformeringsprojektet fås från undervisnings- och kulturministeriets webbplats Reform av lagen om fornminnen.