Museiverkets samarbetsförhandlingar leder till minskning av tjänster, stängning av museimål och omfattande permitteringar

I förhandlingarna förhandlades det om nedskärningar på 3,2 miljoner euro i verksamhetsutgifterna år 2025. Fölisön, Hvitträsk, Villnäs och Langinkoski stängs bland museimålen som hör till Finlands nationalmuseum inom Museiverkets ansvarsområde. Expert- och myndighetstjänsterna inom kulturmiljön, samlingarna och museibranschen minskar och fördröjs, och utvecklingsprojekt avbryts. Ekonomin anpassas genom att permittera nästan hela ämbetsverkets personal under olika långa perioder, minska visstidsanställningarna, avstå från att anställa säsongsarbetare och genom betydande nedskärningar i serviceköp.

”De åtgärder som nu har beslutats har betydande konsekvenser för kulturarvsarbetet på riksnivå. Stängningen av museerna har regionalekonomiska konsekvenser, möjligheterna till nationellt och internationellt nätverkssamarbete inom branschen minskar och försvagade myndighetstjänster fördröjer både privata och offentliga aktörers projekt”, konstaterar Museiverkets generaldirektör Tiina Merisalo.

”Museiverket, som i stor utsträckning ansvarar för kulturarvsområdet, är redan i en svår ekonomisk situation, så anpassningsåtgärderna är hårda. Jämfört med Europa ansvarar ämbetsverket redan idag för sina uppgifter med knappa resurser”, fortsätter Merisalo.

Uppsägningar undviks, förberedelser för följande förhandlingar

Museiverket kommer att genomföra besparingar på cirka 2,4 miljoner euro med personallösningar år 2025. Befattningar som blir lediga tillsätts inte, nya visstidsanställningar inleds inte och säsongsanställda rekryteras inte. Dessutom permitterar ämbetsverket cirka 150 personer under olika långa perioder, från fyra veckor till permitteringar som gäller tills vidare. Cirka 220 personer arbetar stadigvarande på Museiverket.

Utgångspunkten för samarbetsförhandlingarna var också att förhandla om uppsägning av högst 30 personer. Uppsägningarna kan dock nu undvikas genom andra personallösningar och omfattande nedskärningar i serviceköp. Av de serviceköp som planerats för 2025 skär Museiverket ned cirka 20 procent, det vill säga 1,4 miljoner euro.

De förhandlingar som nu fördes vid Museiverket ledde inte till några betydande strukturella reformer, eftersom Museiverket redan om ett år kommer att slås samman till ett nytt ämbetsverk tillsammans med Förvaltningsnämnden för Sveaborg, som en del av den övergripande reformen av undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Verksamheten för specialbiblioteket inom kulturarvsbranschen som hör till Museiverket och som också lyfts fram i offentligheten under förhandlingarna kommer att minskas och verksamhetsmodellen kommer att ändras, men biblioteket kommer inte att läggas ned.

Finansieringsramarna minskar ytterligare och anpassningsbehovet fortsätter, så Museiverket förbereder sig för att föra följande samarbetsförhandlingar våren 2025.

Konsekvenser för museitjänsterna

Finlands nationalmuseum, som hör till Museiverket, ansvarar för allmänhetens tjänster, utställningar och annat program vid tio museimål samt för de nationella kulturhistoriska samlingarna. Som ett resultat av samarbetsförhandlingarna måste fyra av museimålen som hör till Finlands nationalmuseum stängas tills vidare.

Fölisö friluftsmuseum grundades i Helsingfors år 1909 och är ett populärt besöksmål för familjer och utländska turister. Hvitträsk i Kyrkslätt är arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinens ateljéhem, som är en av Finlands mest kända jugendhelheter internationellt. Villnäs slott är Finlands äldsta och det ena bevarade herrgårdsslottet från 1600-talet, känt som marskalken Mannerheims födelsehem. Langinkoski kejserliga fiskestuga i Kotka är en internationellt sällsynt residens för den ryska kejsaren. Stängningen av museerna har en betydande inverkan på turismen och livskraften i sina respektive områden.

Öppettiderna förkortas och programmen minskas även på Finlands nationalmuseums andra museimål: Tavastehus slott, Olofsborg, Ekudden och Finlands sjöhistoriska museum. Detta påverkar även partnerföretag och aktörer inom den kreativa branschen.

På Nationalmuseet i Helsingfors pågår ett omfattande tillbyggnads- och renoveringsprojekt. Avsikten är att museet ska öppna våren 2027, men museet saknar både de inkomster som faller bort under stängningstiden och den tilläggsfinansiering som den utökade verksamheten och tjänsterna kräver. Vid tidpunkten då förhandlingarna avslutas är bedömningen att Nationalmuseet inte kan öppnas enligt den eftersträvade tidtabellen när byggprojekten är klara. Fördröjningen innebär kalkylmässigt en inkomstförlust på över 250 000 euro varje månad.

Konsekvenser för expert- och myndighetsarbete samt utveckling

Museiverkets lagstadgade expert- och myndighetsarbete inom kulturmiljön fokuserar på skydd av fornlämningar, statligt och kyrkligt byggnadsarv, objekt som skyddas enligt byggnadsarvslagen samt världsarvsobjekt.

På grund av nedskärningar och permitteringar fördröjs expert- och myndighetstjänsterna: till exempel förlängs behandlingstiderna för tillstånd, utlåtanden och understöd. Detta påverkar inte bara skyddet av kulturmiljön, utan även planeringen av områdesanvändningen, planläggningen och byggandet, infrastrukturprojekt samt i och med fördröjningar av dessa även samhället och ekonomin i större skala.

Behandlingen av arkeologiska medborgarfynd fördröjs väsentligt ytterligare och risken för att fornlämningar går förlorade ökar. Även resurserna för arkeologiska fältarbeten minskar, vilket återspeglas i privata och offentliga byggprojekt.

Nedskärningarna stoppar viktiga utvecklingsprojekt bland annat för utnyttjandet av digitalisering, särskilt artificiell intelligens, inom kulturarvsbranschen. Att hamna efter i utvecklingen minskar möjligheterna att få EU-finansiering och bygga nya verksamhetsmodeller och innovationer inom kulturarvsbranschen. Främjandet av digitaliseringen vore också en central del av den nationella beredskapen för undantagsförhållanden.

Museiverket ansvarar på riksnivå för museibranschens styrnings- och utvecklingsuppgifter som stöder museernas förmåga att betjäna sina kunder, sitt område och samhället på ett effektivt sätt. På grund av nedskärningarna försvagas ämbetsverkets möjligheter att stödja museer i frågor som gäller deras verksamhet, finansiering och struktur.

Statlig resursfördelning för kulturarvsarbetet i kritiskt läge

Museiverket inledde samarbetsförhandlingarna i slutet av augusti av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. Underskottet i ämbetsverkets budget för år 2025 utgörs av ett permanent ramunderskott, en nedskärning som riktas till ämbetsverket för år 2025 samt inkomstförluster som uppstår under Nationalmuseets tilläggsbyggnation och den utökade verksamhetens finansiering, som fortfarande saknas.

Det vidsträckta ämbetsverkets resurser är redan idag knappa, eftersom ämbetsverket för tio år sedan gick igenom två hårda samarbetsförhandlingar och nedskärningar. Ett särdrag och en utmaning i ämbetsverkets ekonomiska struktur är dess stora fastighetskostnader, eftersom ämbetsverket ansvarar för museimål och sevärdhetsobjekt som klassificeras som statens kulturhistoriska och strategiska objekt i statens hyressystem och vars hyreskostnader ämbetsverket inte själv kan påverka.

”Kulturarvet är en resurs för ett hållbart samhälle, vilket betonas i statsrådets principbeslut om kulturarvsstrategin. Frågorna kring detta har fått ett helt nytt värde, särskilt i den nuvarande världssituationen. Tyvärr står de lösningar som nu måste göras i konflikt med samhällets behov och förväntningar”, konstaterar Museiverkets generaldirektör Tiina Merisalo.

Mer information:

• Museiverkets generaldirektör Tiina Merisalo, tfn 0295 336 002, tiina.merisalo@museovirasto.fi

• Finlands nationalmuseums överdirektör Elina Anttila, tfn 0295 336 131, elina.anttila@kansallismuseo.fi