Torneälvens håvfiskekultur bereds som Finlands och Sveriges gemensamma Unesco-utnämning
Finlands nästa kandidat för Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv är Torneälvens håvfisketradition. Förslaget om gränsälvens levande fiskekulturarv bereds i samarbete med Sverige, som också samordnar den multinationella ansökan. Målet är att lämna in en multinationell ansökan till Unesco i mars 2025.
Undervisnings- och kulturministeriet har på förslag av Museiverket godkänt Finlands anslutning till en multinationell ansökan som syftar till att föra upp Torneälvens håvfiskekultur på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Håvfiskekultur upptogs på Finlands nationella lista över levande kulturarv år 2017.
I Sverige ligger ansvaret för den multinationella ansökan hos Institutet för Språk och folkminnen (ISOF). I Finland är det Museiverket som ansvarar för beredningen i samarbete med Tornedalens museum och de samfund som står bakom traditionen. Ansökan förväntas skickas in till Unesco i mars 2025. Ett beslut om eventuellt upptagande i förteckningen skulle inkomma i december 2026.
Torneälven är Nordeuropas längsta fritt strömmande älv. Under hundratals år har en gränslös, gemensam, traditionell håvfiskekultur utvecklats i Torneälvens forsar som lever kvar än idag. Håvning är en flera hundra år gammal fiskeform som främst används för att fånga sik i Kukkolaforsen och Matkakoski. Fiskeredskapet är en håv, ett påsliknande nät i slutet av ett långt skaft som används för att fiska från stranden eller från specialbyggda bryggor. Förutom håvningen omfattar detta många mat-och festtraditioner.
På Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv finns bland annat Finlands bastutradition (2020) och fiolspel i Kaustby (2021). Den nordiska klinkbåtstraditionen (2021) samt kunskapen, färdigheterna och teknikerna kring handtillverkat glas har utsetts till multinationella element (2023).
I Finland samlas det immateriella kulturarvet i Wiki-förteckning över det levande kulturarvet, som redan innehåller 240 element från över 400 olika samhällen. Den nationella listan över det levande kulturarvet omfattar 86 element. Element som söks till Unescos internationella förteckningar över immateriellt kulturarv ska först finnas med på den nationella förteckningen.