Osäkerhet för museer från coronaåret 2020, men också nya verksamhetsformer
Coronapandemin har haft en betydande inverkan på det finländska museifältet. Nästan alla museer stängde sina dörrar 2020 under perioder av varierande längd, och program- och tjänsteutbudet har minskat avsevärt. 74 % av de yrkesmässigt förvaltade museerna har fått statligt coronastöd, men 76 % av de lokala museerna har i sin tur inte alls fått något ekonomiskt stöd. Osäkerheten om framtiden är verklig. I januari 2021 genomförde utbildnings- och kulturministeriet en omfattande enkät riktad till kultursektorn, som besvarades av 81 professionella museer och 142 lokala museer. I sin helhet var resultatet av de 2029 respondenterna att kulturindustrin har lidit mycket på grund av situationen.
Den långa perioden med uppåtgående antal besökare på museer avbröts i och med corona: 2020 minskade antalet besökare med cirka 42 procent jämfört med föregående år. Detta ledde till betydande inkomstförluster för museerna och påverkar oundvikligen förutsättningarna för verksamheten. 2020 hade så många som 42 procent av de yrkesmässiga museerna permitteringar, avbrott i personalens löneutbetalningar och minskning av rekryteringar. Museiverksamheten som finansieras av staten påverkas också. På det lokala museifältet är verksamheten desto mer beroende av biljettintäkter och evenemang, och pandemisituationen har också gjort frivilligarbetet svårt och begränsat. Det finns 153 yrkesmässigt förvaltade museer i Finland. Det finns uppskattningsvis 900 lokala museer.
Verksamheten på yrkesmässiga museer går utöver publikarbete
Majoriteten (74 %) av de yrkesmässiga museerna har fått coronastöd beviljade av staten och distribuerade av utbildnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Knappt en fjärdedel har dock inte alls fått något ekonomiskt stöd. Nedstängningar av museer har också fortsatt under första halvåret 2021. Enligt svaren i januari uppskattar mer än 80 procent av aktörerna att nedskärningarna av tjänsteutbudet också kommer att fortsätta under innevarande år.
Museernas arbete är dock mycket mer än publikarbete. Medan publik- och samhällsarbetet minskade avsevärt har mängden samlingsarbete ökat och kulturmiljöarbetet har varit fortsatt starkt. Stängningen av museer har också gjort det möjligt att använda tid till exempel för fortbildning av personalen.
De lokala museernas verksamhetsförhållanden är ömtåliga
Lokala museer i Finland är lokala hembygds- och specialmuseer som ägs av kommuner, föreningar och stiftelser, och drivs med frivilliga krafter eller som biverksamhet. Deras verksamhet och intäktsgenerering är ofta starkt baserade på öppethållning och publikevenemang. Under coronaåret 2020 var 14 procent av de lokala museerna tvungna att helt avbryta sin verksamhet. Nästan en tredjedel av de lokala museerna som svarade på enkäten säger att hela deras verksamhet inom den närmaste framtiden är i fara under coronapandemin. Nästan 70 procent säger att det är svårt att planera inför framtiden.
Fortsatta begränsningar, minskande besökarantal och den bristande ekonomiska hållbarheten ses som fortsatta hot mot lokala museer. Bemanningen har blivit svårare och museiverksamheten har krympt. Eftersom rekryteringen också har minskat på grund av kommunala besparingar och permitteringar kommer situationen också att påverka museibranschen på lång sikt, eftersom sommarjobb på ett lokalt museum ofta är en språngbräda för kulturarvsbranschen. Livskraften hos många lokala museer beror redan på frivilliga aktiva, som ofta representerar coronariskgrupper i och med deras ålder. Detta har också inverkat på verksamhetsmöjligheterna för lokala museer.
Under året har emellertid tron på styrkan i det lokala och kulturens betydelse stärkts. En representant för ett lokalmuseum sammanfattar: ”Bristen på evenemang har väckt efterfrågan och längtan hos de som brukar delta. Vi hoppas på allt fler entusiastiska besökare till våra museievenemang! Vi har upptäckt att vi behövs.”
Pandemiåret ledde också till förnyelser i museerna
Under 2020 utvecklade majoriteten av museerna nya verksamhetsformer, och denna utvecklingstrend är fortsättningsvis stark. Nästan 75 % av de yrkesmässiga museerna har utvecklat eller infört digitala tjänster för allmänheten, och samma andel uppskattar att denna utveckling kommer att fortsätta 2021. Virtuella museiturer har slagit igenom under coronatiden. Även enligt europeiska uppskattningar har nätet blivit en bestående viktigare verksamhetsmiljö för museiverksamhet.
En femtedel av de lokala museerna sa att de specifikt hade utvecklat sina digitala tjänster. Att utveckla dessa skulle dock kräva ökade resurser och inkomstmodeller hos lokala museer. Trots svårigheterna hade nästan en tredjedel av de lokala museerna lyckats utveckla nya verksamhetsformer.
Hela museifältet lyfter fram just digitaliseringen som den viktigaste möjligheten och lärdomen för kulturpolitiken från förändringarna som ägde rum 2020. Enligt svaren från både yrkesmässiga och lokala museer måste man i framtiden bättre kunna förbereda sig för krissituationer, riskhantering och att vara förutseende. En del av respondenterna inom museibranschen tror att konsekvenserna av pandemin ytterligare kommer att belysa vikten av kulturella tjänster för ekonomin och välbefinnandet för individer och samhället. Även inom den inhemska turismen ser man ett brett utbud av möjligheter för hela branschen.
Mer information
Ulla Salmela, utvecklingschef (ställf.), Museiverket, tfn 0295 33 6251, ulla.salmela@museovirasto.fi
Kimmo Levä, generalsekreterare, Finlands Museiförbund rf, tfn 040 166 2816, kimmo.leva@museoliitto.fi (yrkesmässiga museer)
Jonina Vaahtolammi, koordinator, Finlands hembygdsförbund rf jonina.vaahtolammi@kotiseutuliitto.fi, tfn 044 974 1705 (lokala museer).
Enkätens bakgrund
18.1–1.2.2021 utförde undervisnings- och kulturministeriet en öppen online-enkät för aktörer inom kultur, konst och kreativa branscher om coronapandemins inverkan på gemenskaper och individer. Enkäten gällde information om coronans inverkan under 2020 och en uppskattning av coronans inverkan under första halvåret 2021, dvs. 1.1–30.6.2021. Med hjälp av den information som erhölls från enkäten försökte ministeriet skapa en uppdaterad bild av effekterna av undantagstillståndet i branschen.
Totalt mottogs 2029 svar på enkäten. Av respondenterna representerade 1 426 en gemenskap, såsom en förening, ett företag eller en kommunal aktör, och 603 var personer så som till exempel konstnärer eller frilansare. Av respondenterna representerade 81 yrkesmässigt förvaltade museer och 142 representerade lokala museer.