Museiverkets LIVIND-projekt sammanförde professionella inom immateriellt kulturarv från de nordiska länderna
Det treåriga projektet LIVIND - Creative and Living Cultural Heritage as a Resource for the Northern Dimension, som leds av Museiverket, samlade samarbetspartner från nio nordeuropeiska länder, de nordiska ländernas självstyrande områden och de samiska områdena. Sammanlagt 36 länder deltog i projektets evenemang. Projektet resulterade i en gemensam webbplattform för internationella intressenter, forskning om levande kulturarv ur ett hållbarhetsperspektiv och en policyrekommendation. Inom projektet genomfördes 20 sektorsövergripande pilotprojekt. LIVIND finansierades huvudsakligen av Utrikesdepartementet genom anslaget för samarbete i Östersjöregionen, Barentsregionen och Arktis (IBA-finansiering), med en total budget på 463 000 euro.
Totalt deltog mer än 100 experter, föreningar, aktivister och entreprenörer deltagare från den levande kulturarvssektorn i Norden, Baltikum och Polen - experter, föreningar, aktivister och entreprenörer - i LIVIND-projektet. I projektet ingick en forskningsdel, vars resultat kommer att fördjupa vår förståelse för hållbarhetsarbete med inom ramen för levande kulturarv. Det finns lite forskning som kopplar samman dessa områden och därför har projektet tagit fram ett omfattande forskningsdokument ”Living Cultural Heritage and Sustainable Development: Research Papers and The Policy Recommendations of The LIVIND Project” och samt en policyrekommendation som beskriver förutsättningarna för att genomföra arbetet mellan levande traditioner och hållbar utveckling. Forskningsdelen utfördes av Tartu universitet och Lettlands kulturakademi, som båda innehar en UNESCO-professur (Unesco-chair) i studier av immateriella kulturarv. Levande kulturarv eller immateriellt kulturarv är en integrerad del av människors dagliga liv, till exempel i form av seder, hantverk, scenkonst, historieberättande och traditioner relaterade till natur och mat.
”Att nå ut till ett så brett spektrum av internationella aktörer inom området immateriellt kulturarv hade inte varit möjligt utan projektet. Att lära av varandra, dela med sig av kunskap och erfarenheter, utveckla aktiviteter och praxis under åren har varit en viktig erfarenhet för alla inblandade”, säger Leena Marsio, specialsakkunnig på Museiverket som har arbetat nära projektet.
Inom ramen för LIVIND genomfördes 20 pilotprojekt i de nordiska och baltiska länderna samt i Polen. Kurser, workshops, demonstrationer, samtal och evenemang användes för att i praktiken testa hur det immateriella, levande kulturarvet kan stödja hållbarhetsarbetet och samtidigt stärka lokalsamhällenas roll för välstånd och vitalitet.
”Experimenten förde människor samman för att arbeta och lära tillsammans. På nordöstra Island fick barn och ungdomar lära sig om klimatförändringarnas inverkan på havsfisket genom fiskberedning. På Åland återinförde man under ledning av Jakt- och fiskemuseet bruket att bygga stora holkar för storskraken. Genom LIVIND-piloterna spreds kunskapen om och erfarenheten av kopplingen mellan levande kulturarv och en hållbar livsstil till tusentals människor”, säger Elisa Kraatari, som arbetade som projektledare för projektet.
Resultaten av LIVIND har samlats på Livind.fi, en engelskspråkig onlineplattform som ger stimulans och verktyg för användning och tillämpning. LIVIND-webbplatsen innehåller verktyg, inspelningar av webbseminarier och resurser som skapats under projektet, samt en länklista till material, projekt och verktyg från andra aktörer på det internationella området för att stödja arbetet inom områdena levande kulturarv och, mer allmänt, kultur och kulturarv. Webbseminarier inspelningar på engelska, en policyrekommendation och ett omfattande forskningsdokument finns också tillgängliga på projektets webbsida.
LIVIND förkortat
Projektet baserades på Unescos konvention om immateriellt kulturarv, Europarådets Farokonvention och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål. Regionalt svarade projektet mot målen i Northern Dimension Cultural Partnership Strategy 2021-2024 genom att stärka nätverk och gränsöverskridande samarbete i regionen.
De deltagande länderna och regionerna var Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Åland, Grönland, Färöarna, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige och de samiska områdena. Den totala budgeten för projektet var 463 000 euro, varav Finlands utrikesministerium bidrog med cirka 84 procent av finansieringen från IBA (anslaget för samarbete i Östersjöregionen, Barentsregionen och Arktis). Övrig finansiering kom från Museiverket och Norther Dimension Partnership for Culture (NDPC).