Fiolspel från Kaustby upptaget i Unescos förteckning över det immateriella kulturarvet
Unescos mellanstatliga kommitté upptog 15.12.2021 fiolspelstraditionen från Kaustby till Unescos Representative lista immateriellt kulturarv vid det pågående sammanträdet. Vid samma sammanträde upptogs även nordiska klinkbåtstraditioner i Unescos lista genom en samnordisk ansökan. Museiverket svarar för genomförandet av konventionen i Finland. Det första elementet som upptogs från Finland är bastutraditionen, som lades till i listan för ett år sedan.
Fiolspel från Kaustby upptogs i Nationella förteckningen över det levande kulturarvet 2016, varifrån det 2018 valdes till Finlands bidrag till Unescos lista. En arbetsgrupp bestående av fem musikgemenskaper från Kaustby samarbetade med Museiverket i ett cirka två år långt, ingående inkluderande ansökningsprojekt.
”Finsk folkmusik, fiolspel från Kaustby, förtjänar sin plats intill reggae, fado, flamenco och tango”, gläder sig Leena Marsio, specialsakkunnig vid Museiverket, som ansvarar för ansökningsprocessen och verkställandet av Unescos konvention samt uppföljningen av den i Finland.
Av Kaustbys 4 300 invånare uppskattas det att hundratals personer från småbarn till äldre utövar traditionen. Den lyckade överföringen av fiolspelstraditionen från Kaustby från en generation till nästa är en betydande faktor i den internationellt renommerade Näppäri-pedagogiken. Näppärit har cirka 70 deltagande barn och ungdomar i området. Dessutom har Kaustby ungdomsförenings dans- och spelgrupper närmare 200 barn och ungdomar som medlemmar.
”I min barndom levde musiktraditionen som en del av vardagslivet i Kaustby och så är det än idag, även om utövandet av den är mer organiserad. Välbefinnandet som musiken medför är enorm”, betonar Näppäri-pedagogikens fader Mauno Järvelä.
Kaustbys rykte som musikbygd går tillbaka ända till 1800-talet. I bakgrunden till melodierna från Kaustby ligger i synnerhet områdets bröllopstradition. I ansökan till Unesco tog man upp Kaustbys grannbygder, som stärker traditionen, och frågor som är förknippade med fioltraditionen i större omfattning, såsom kantele-, dans- och dräkttraditionen.
Purppuripelimannit och Kaustby folkmusikfest startar renässansen
Kaustby hamnade på kartan på 1950–70-talen i synnerhet i led med Kaustisen Purppuripelimannits framträdanden och ensemblens ledarfigur, Konsta Jylhäs (1910–1984) melodier. Andra kända spelmannakompositörer från området är Wiljami Niittykoski (1895–1985) och Otto Hotakainen (1908–1990) från Halso. Inom den nyare folkmusiken lever traditionen vidare bland annat genom världskända JPP och Frigg. Ur traditionen från Kaustby har det vuxit fram även otaliga andra toppnamn inom musik, såsom barockviolinist Kreeta-Maria Kentala, kapellmästare Juha Kangas och folk-pop-artist Aili Järvelä.
Framgångarna för Purppuripelimannit och Kaustby folkmusikfest, som grundades 1968, startade den finska folkmusikens renässans, vilket ledde till att spelmannagrupper och -evenemang grundades runtom i Finland. Numera är Kaustby folkmusikfest den finska folkmusikens både nationellt och internationellt mest betydande evenemang. Fler än 4 000 hobbyutövare och professionella artister deltar i det årligen.
”Vi anser att traditionen från Kaustby representerar hela den finska folkmusiken och att det erhållna erkännandet höjer uppskattningen för och betydelsen av den finska folkmusiken i stort på alla håll samt ökar viljan att värna om de egna musiktraditionerna”, konstaterar Matti Hakamäki, direktör för Folkmusikinstitutet och ordförande för ansökningsarbetsgruppen.
Bakgrund: Unescos konvention och listor
Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Arbetet för att trygga elementet rapporteras var sjätte år till Unesco. Undervisnings- och kulturministeriet svarar inför Unesco för genomförandet och uppföljningen av konventionen.
Med konventionen främjas tryggandet av det immateriella kulturarvet och synliggörs de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Immateriellt kulturarv kan till exempel vara scenkonst, hantverksfärdigheter, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande naturen och universum.
Konventionen omfattar även att kulturarvet förtecknas både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor över immateriellt kulturarv samt ett register över god praxis. Syftet med listorna är att synliggöra det levande kulturarvet och att dela god praxis mellan länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel i Wikiförteckningen över det levande kulturarvet.
Mer information
Leena Marsio, specialsakkunnig, Museiverket leena.marsio@museovirasto.fi, tfn 02953 36017
Matti Hakamäki, direktör, Folkmusikinstitutet matti.hakamaki@kaustinen.fi, tfn 040 3588 921
Övriga nyheter om det immateriella kulturarvet