Tornionjoen perinteinen koskikalastuskulttuuri3 Krista Kuusela
Photo: Torne älvs traditionella forsfiskekultur är ett av de 64 elementen i Nationella förteckningen över levande kulturarv. Bild av Krista Kuusela.

Ansökan till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet har öppnats

,

Ansökan till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet ordnas nu för tredje gången; de tidigare omgångarna ordnades åren 2017 och 2020. Undervisnings- och kulturministeriet utnämner nya element till den nationella förteckningen med regelbundna intervaller. Förteckningen sammanställs som en del av Unescos konvention om immateriellt kulturarv. För närvarande omfattar förteckningen 64 element i Finland. Ansökan är öppen för olika sammanslutningar och föreningar till 15.3.2023

Museiverket svarar för förteckningen över levande kulturarv som en del av Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Bastutraditionen i Finland, fiolspelstraditionen från Kaustby och den nordiska klinkbåtstraditionen har upptagits från den nationella förteckningen i Unescos representative lista över immateriellt kulturarv.

Utgående från förslag från Museiverket och expertgruppen för det immateriella kulturarvet fattar undervisnings- och kulturministeriet beslut om de element som införs i den nationella förteckningen. Även expertinstanser med verksamhet inom andra områden inom det levande kulturarvet har möjlighet att kommentera elektroniskt de ansökningar som inlämnas till den nationella förteckningen.

Olika slags traditioner önskas delta

Den nationella förteckningen presenterar traditioner från olika håll i landet, även från olika kulturella grupper.

”Vi hoppas få fler av dessa. Vi uppmuntrar också gemenskaperna och föreningarna att föreslå såväl gamla som nyare traditioner till den nationella förteckningen. Det viktiga med ansökningarna är att de utgår från traditionsgemenskapernas eget arbete och egen aktivitet. Förteckningen innebär samtidigt ett initiativ till att begrunda vilka och hurudana traditioner vi vill värna om och bevara”, säger Leena Marsio som är specialsakkunnig vid Museiverket.

Valet till Nationella förteckningen över det levande kulturarvet är ett erkännande för gemenskaper som bedriver verksamhet förknippad med traditionerna. Förteckningen ger större synlighet åt traditionerna och fördjupar processen för att skydda det levande kulturarvet.

Bakom den nationella förteckningen finns en mer omfattande wikiförteckning

Det är önskvärt att ansökningarna till den nationella förteckningen lämnas in i god tid. Nya aktörer uppmuntras att föreslå objekt till den nationella förteckningen. Även fenomen som redan finns i Wikiförteckningen över levande kultuarv, uppmuntras att föreslå till den nationella förteckningen.

Bakgrunden till den Nationella förteckningen är Wikiförteckningen över levande kulturarv till vilken man kan ansöka kontinuerligt. Wikiförteckningen har förts i Finland sedan 2016. Förteckningen omfattar redan 210 artiklar från fler än 250 aktörer på fem språk. Wikiförteckningen över levande kulturarv synliggör det immateriella kulturarvet.

Hela folkets traditioner och mindre känt levande kulturarv

Undervisnings- och kulturministeriet har valt totalt 64 element till den nationella förteckningen över det levande kulturarvet åren 2017 och 2020. Elementen representerar olika delar av det levande kulturarvet på ett mångsidigt sätt: muntliga traditioner, hantverk, scenkonst, festtraditioner samt naturrelaterat kunnande har upptagits i förteckningen från alla landskap. I förteckningen ingår traditioner som är välbekanta för hela folket, såsom dansbanedans, kvällssagor och utlysningen av julfreden i Åbo, men även mindre kända traditioner såsom vinternotfiske i Puruvesi och konsten att tillverka en korsnäströja.

Från den nationella förteckningen är det möjligt att senare ansöka om att bli upptagen i Unescos listor över det immateriella kulturarvet. Element från Finland som upptagits i Unescos förteckning är bastutraditionen i Finland (2020), fiolspelstraditionen från Kaustby (2021) och den nordiska klinkbåtstraditionen (2021). Man bereder också en multinationell ansökan om kunskaper, färdigheter och tekniker i fråga om handgjort glas och beslut om ansökan väntas i december 2023.

År 2023 är temat för Europeiska kulturmiljödagarna levande kulturarv. Samtidigt firas Unescokonventionens 20-årsjubileum och Finlands 10 år som medlemsland i konventionen om immateriellt kulturarv.


Photo: Torne älvs traditionella forsfiskekultur är ett av de 64 elementen i Nationella förteckningen över levande kulturarv. Bild av Krista Kuusela.