Villa Mairea talvi
Villa Mairea 2023. Foto: Jarno Kylmänen, Mairea-säätiö

Museiverkets Aalto Works - nomineringshandling för Unescos världsarvslista lyfter fram den internationellt kända arkitekturens betydelse för skapandet av välfärdsstaten.

, ,

Nomineringen omfattar 13 byggnader och platser som har bidragit till byggandet av en nationell välfärdsstat och stött samhällenas välbefinnande.

Aalto Works -nomineringshandlingen kommer att lämnas till UNESCO med undervisnings- och kulturministeriets underskrift senast den 1 februari 2025. Ett beslut om att uppta serien Aalto Works på världsarvslistan förväntas från UNESCO Världsarvskommittén under sommaren 2026.

Museiverket har förberett nomineringshandlingen av Aalto-arkitekturen för Unescos världsarvslista sedan 2022. Aalto Works -seriella objekt omfattar 13 byggnader och platser som ritats av Aalto och som har bidragit till byggandet av en nationell välfärdsstat och stött samhällenas välbefinnande på ett sätt som har universell betydelse och som har påverkat utvecklingen av modern arkitektur internationellt. Aalto Works-serien inkluderar bostadsområdet Sunila i Kotka, Pemar sanatorium, Muuratsalo experimenthus, Säynätsalo kommunhus och Aalto Campus i Jyväskylä, Aalto-centret i Seinäjoki, kyrkan Tre kors i Imatra, FPA:s huvudkontor, Kulturhuset, Aalto-studion, Aalto-huset och Finlandiatalo i Helsingfors samt Villa Mairea i Björneborg.

”Själva förberedelsearbetet har bidragit till bevarandet av modern arkitektur på nationell nivå, och när det fortsätter kommer det bara att fördjupa förståelsen för betydelsen av Aaltos moderna arkitektur internationellt”, säger Tiina Merisalo, generaldirektör för Museiverket.

Beredningen av Aalto Works -nomineringen har varit en årslång process vid Museiverket. Den började med uppdateringen av den nationella intentionsförteckningen (tentativa lista) 2018-2019, och förslaget The Architectural Works of Alvar Aalto - a Human Dimension to the Modern Movement upptogs på den 2021. Det förslaget har utarbetats till Aalto Works 2022-2024 i samarbete mellan många aktörer, platsägare, städer och olika myndigheter. Beredningsprocessen har varit rikstäckande och omfattat sju provinser och sju städer, och både ägarna och städerna har stött främjandet av projektet.

Expertisen från Alvar Aalto Foundation och ICOMOS världsarvsexperter har varit avgörande för förberedelserna

Kommer Aalto Works -serien att bli den åttonde finländska objekten som tas upp på Unescos världsarvslista?

Finland ratificerade Unescos världsarvskonvention 1987, och sedan dess har sammanlagt sju objekt från Finland skrivits in på världsarvslistan. Alvar Aaltos arkitektur identifierades tidigt som potentiell världsarv. Aalto-nomineringen har varit en process i flera steg som har tagit nästan 40 år att förbereda. Sunilafabriken och bostadsområdet nämdes till vid ett möte för nordiska byggnadsvårdsmyndigheter i Bergen redan 1986. Ett par år senare har Villa Mairea dykt upp tillsammans med Sunila, men ingen av dem kom med på den nationella intentionsförteckningen.

Istället inkluderade den uppdaterade intentionsförteckningen 2004 Paimio Sanatorium, som också nominerades för inskrivning på världsarvslistan, men drogs tillbaka före kommitténs övervägande 2007 på grund av preliminära utvärderingar. Baserat på den internationella expertorganen ICOMOS´s utvärderingen av den färdiga nomineringen började idén om att nominera en seriell Aalto-objekt som världsarv att ta form

Aalto Works -nomineringen inkluderar 13 delobjekt

De 13 platserna i serien inkluderar viktiga symboliska byggnader i Finlands utveckling som en nordisk välfärdsstat och medlem av det internationella samfundet, såsom Folkpensionsanstaltens huvudkontor i Helsingfors som ”huvudkontor” för välfärdssamhället, Aalto-centret i Seinäjoki och Säynätsalo kommunhus som centrum för vardagsdemokrati som tillgodoser lokalbefolkningens behov, och Finlandiahuset i Helsingfors som en scen för världspolitiken under sin färdigställande period. Kulturhuset är ett landmärke för den arbetarstadsdel som byggdes i Helsingfors under första hälften av 1900-talet, en mötesplats för alla som älskar intellektuell och fysisk kultur. Sanatoriet i Pemar var en modell för hur man kunde ta hänsyn till den medicinska och psykologiska utvecklingen och använda arkitekturen som en institution för att stödja patienternas liv och vård. Sunila bostadsområde i Kotka är en tidig skogsbebyggelse som pekade ut en ny riktning i utformningen av traditionella fabriksområden.

Aalto-campus i Jyväskylä, som tilldelades den europeiska kulturarvsmärkningen 2022, är en bild av potentialen för intellektuell utveckling för både individer och samhälle. Många människor i Imatra nämner Tre Korsets kyrka som sin dop-, bikt- eller vigningskyrka, där det vardagliga och det heliga förenas, vilket förverkligar idéerna om mångfald och tillgänglighet för alla i församlingsarbetet.

Som platser för arbete och skapande kommer arkitekterna att presentera Aalto House, ett hemmakontor som arkitektparet byggt för sig själva i Munkkiniemi, Helsingfors, som förkroppsligar kombinationen av modernt familjeliv och kreativt arbete, och Aalto-studion, på gångavstånd från den tidigare, vars arkitektur främjar en atmosfär av arbetsgemenskap och ger en jämlik ram för arbetet. Muuratsalo Experimental House i Jyväskylä, som bevarar Aaltos experiment med tegel, kakel och murverk, ligger i vild natur och lånar landskapet som en del av sin arkitektur. I Villa Mairea i Björneborg, som familjen Aalto ritade för sina vänner Maire och Harry Gullichsen, är design och arkitektur oskiljaktiga.